____________________________________________<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.gabard.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/DACA-Key-Link-702x459.jpg\")
<\/p>\n
Det nya landet med det obegripliga spr\u00e5ket<\/strong><\/h3>\nVem, n\u00e4r och var?<\/strong><\/em><\/h5>\n1978 landade min fru, min lilla dotter och jag i V\u00e4xj\u00f6. Vi kom fr\u00e5n en relativt sv\u00e5r politisk situation och var klassade som politiska flyktingar. Sn\u00f6t\u00e4cket var tjockt, kylan bitande och spr\u00e5ket fullst\u00e4ndigt obegripligt. De f\u00f6rsta tv\u00e5 fenomenen tedde sig helt fr\u00e4mmande f\u00f6r oss som kom fr\u00e5n ett land i s\u00f6der med markerade \u00e5rstidsgr\u00e4nser, d\u00e4r det aldrig hade sn\u00f6at och framf\u00f6rallt aldrig varit s\u00e5 kallt. Vi t\u00e4nkte \u00e4nd\u00e5 att det inte fanns n\u00e5got val \u00e4n att tacka och ta emot. N\u00e4r det g\u00e4ller spr\u00e5ket kom vi s\u00e5 sm\u00e5ningom underfund med att det var det vi skulle f\u00f6rs\u00f6ka l\u00e4ra oss i f\u00f6rsta taget.<\/p>\n
Fyllda av nyfikenhet och med tanke p\u00e5 att detta bara var ett mellanrum till ett inte s\u00e5 avl\u00e4gset \u00e5terv\u00e4ndande, p\u00e5b\u00f6rjade vad som f\u00f6r oss \u00e4nd\u00e5 var ett nytt liv med tanke p\u00e5 den sociala och den ekonomiska trygghet som det nya landet f\u00f6r tillf\u00e4llet erbj\u00f6d oss.<\/p>\n
Att se trettio \u00e5r tillbaka i ett lands historia \u00e4r kanske inte s\u00e5 anm\u00e4rkningsv\u00e4rt j\u00e4mf\u00f6rt med att se samma antal \u00e5r i en m\u00e4nniskas liv. Det \u00e4r faktiskt strax under h\u00e4ften av livsl\u00e4ngdsgenomsnittet i de flesta delar av Europa (1). Lika m\u00e5nga \u00e5r har vi varit ifr\u00e5n vad vi betraktade som v\u00e5rt, n\u00e4stan tv\u00e5tusen mil h\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n
Nu, lika m\u00e5nga \u00e5r efter v\u00e5r ankomst och under en mer erfaren och \u00f6dmjuk \u00e5terblick \u00f6ver dem, kan vi st\u00e4lla oss fr\u00e5gan om vilka strategier som s\u00e5 sm\u00e5ningom v\u00e4xte fram i str\u00e4van att b\u00e5de leva och \u00f6verleva i det nya landet med det obegripliga spr\u00e5ket. F\u00f6r att svara p\u00e5 den fr\u00e5gan i b\u00e4sta m\u00f6jliga m\u00e5n kommer jag att anv\u00e4nda mig av konceptet diaspora (2) som ram till den \u00f6vergripande problematiken. Dessutom blir integration (3), assimilation (4) och anpassning st\u00e4llda under mitt eget f\u00f6rstoringsglas i ett f\u00f6rs\u00f6k att lista ut vilket koncept av dem som kan strategiskt sett vara viktigast f\u00f6r \u00f6verlevandet i ett samh\u00e4lle.<\/p>\n
Alt det h\u00e4r \u00e4r inget mer \u00e4n ett anspr\u00e5ksl\u00f6st f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra an kort analys med hj\u00e4lp av mycket personliga och subjektiva reflexioner \u00f6ver mitt eget och min familjs liv i Sverige sedan v\u00e5r ankomst den 8:e oktober 1978.<\/p>\n
I startgroparna<\/em><\/strong><\/h5>\nJa. Startskottet sm\u00e4llde och det g\u00e4llde att h\u00e5lla kursen med hj\u00e4lp av b\u00e4sta m\u00f6jliga f\u00f6rm\u00e5ga. F\u00f6rst n\u00e5gra m\u00e5naders samlevnad med likv\u00e4rdiga m\u00e4nniskor av samma ursprung och etnicitet i flyktingf\u00f6rl\u00e4ggningen med tillh\u00f6rande 280 timmars obligatoriska spr\u00e5kundervisning, n\u00e5got som skulle visa sig vara av st\u00f6rsta vikt f\u00f6r den framtid som vi -min familj och jag- \u00e4nnu inte hade visualiserat p\u00e5 grund av att vi helt enkelt levde i kollektiva diasporiska tankar:<\/p>\n
Diaspora \u00e4r ett mer dramatiskt begrepp \u00e4n etnicitet, genom att associera till det trauma som uppst\u00e5r f\u00f6r ett folk som f\u00f6rdrivits fr\u00e5n sitt eget land, ett folk som \u00e4r p\u00e5 flykt. Det v\u00e4cker associationer till ett hemland som g\u00e5tt f\u00f6rlorat. M\u00e4nniskor i diaspora dr\u00f6mmer inte om att integreras. De dr\u00f6mmer om att \u00e5terv\u00e4nda. (5)<\/p><\/blockquote>\n
Om vi nu utg\u00e5r fr\u00e5n denna uppenbara sanning kan vi delvis ocks\u00e5 f\u00f6rklara var v\u00e5ra tankar befann sig vid ankomsten till det nya landet. Resv\u00e4skorna hade sedan f\u00f6rblivit ouppackade<\/em>\u00a0under ett antal \u00e5r innan f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa diasporiska tankar s\u00e5 sm\u00e5ningom kom till st\u00e5nd och familjen, ovetandes, b\u00f6rjade spinna planer f\u00f6r ett helt annat liv. Ovetandes eftersom diaspora oftast \u00e4r lika med ”avst\u00e5ndstaganden” och ”krockar” men den kan ocks\u00e5 handla om ”kulturm\u00f6ten” (6) och det var det som kom att smyga sig hos oss med tiden, en massa berikande kulturm\u00f6ten som i slut\u00e4ndan kan ha varit orsaken till att diasporan uppl\u00f6stes eller r\u00e4ttare kanske sagt till att vi tog avst\u00e5nd fr\u00e5n den.<\/p>\nUnder de f\u00f6rsta \u00e5ren k\u00e4nde vi v\u00e5r etniska tillh\u00f6righet. V\u00e5rt eget kulturarv var starkt n\u00e4rvarande och vi k\u00e4nde oss f\u00f6rpliktade att \u00e5terv\u00e4nda till det som var v\u00e5rt, kosta vad det kosta ville.<\/p>\n
Enkelt formulerat handlar etnicitet om en grundl\u00e4ggande kulturell pr\u00e4gling. Alla m\u00e4nniskor f\u00f6ds in i n\u00e5gon form av gemenskap med dess sociala hjerarki, dess spr\u00e5k, dess religion, gudar etc. I den meningen utg\u00f6r etniciteten inget individuellt val. (7)<\/p><\/blockquote>\n
Det politiska arbetet f\u00f6r v\u00e5ra ideal gjorde att vi v\u00e4xte med v\u00e5ra uppgifter och h\u00f6ll oss till det som f\u00f6r oss var v\u00e4sentligt f\u00f6r att n\u00e5 v\u00e5ra m\u00e5l. Det f\u00f6ddes s\u00e5 sm\u00e5ningom en gemenskap som inte visste n\u00e5gra gr\u00e4nser. V\u00e5r diaspora fick sitt klaraste uttryck p\u00e5 det s\u00e4ttet och vi uppeh\u00f6ll v\u00e5ra kontakter med ursprungslandet p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt trots att internet\u00a0 bara fanns i form av ett milit\u00e4rt forskningsprojekt kallat Arpanet och inte alls p\u00e5 samma s\u00e4tt som idag (8).<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.gabard.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/Migration-pic.jpg\")
<\/p>\n
Det var en g\u00e5ng…<\/strong><\/em><\/h5>\nVi kom under en tid d\u00e5 solidaritet och \u00f6ppenhet var levande begrepp i samh\u00e4llets in\u00e4lvor. Att m\u00e4nniskor i v\u00e5r situation \u00f6ver huvud taget fick komma hit inneh\u00f6ll en hel del framtidstro och ideal som var epokg\u00f6rande. Att vara invandrare var inte helt obekant f\u00f6r svenskarna och hj\u00e4lpsamheten\u00a0 v\u00e4xte i tron om en b\u00e4ttre framtid f\u00f6r oss alla.<\/p>\n
… m\u00e5nga svenskar hade l\u00e4st Wilhekm Mobergs stora migrationsepos, d\u00e4r en av volymerna (…) heter just Invandrarna<\/em>. Det betydde att det inte var s\u00e5 v\u00e4rst l\u00e4nge sedan m\u00e5nga svenskar sj\u00e4lva blivit invandrare i ett annat land. Det fanns en fl\u00e4kt av handlingskraft och ny start i livet \u00f6ver begreppet invandrare. (9)<\/p>\nArbetsinvandring f\u00f6ljdes av flyktingar men svenska politiker och myndigheter hade ungef\u00e4r samma grundsyn som tidigare och fick p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bilden av Sverige som f\u00f6rk\u00e4mpe f\u00f6r humanit\u00e4ra ideal och r\u00e4ttvisa bekr\u00e4ftad. (10)<\/p><\/blockquote>\n
Trots att detta i Arnstbergs bok syftar \u00e5t \u00e4nnu tidigare migrationstider, kan man faktiskt associera till de tider d\u00e5 politiska flyktingar b\u00f6rjade komma i b\u00f6rjan p\u00e5 70-talet. Vi var ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00e4tt och viss kunnig och m\u00e5nga g\u00e5nger h\u00f6gutbildad arbetskraft och skulle s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rs\u00f6rja oss sj\u00e4lva vilket samh\u00e4llet skulle se till att s\u00e5 skedde. Och s\u00e5 skedde det i m\u00e5nga avseenden. Det \u00e4r inte minst vi sj\u00e4lva ett levande prov p\u00e5.<\/p>\n
Barnen i f\u00f6rsta hand<\/strong><\/em><\/h5>\nF\u00f6r\u00e4ldrar vill alltid ge sina barn det b\u00e4sta. Det har vi ocks\u00e5 reflekterat \u00f6ver n\u00e5gon g\u00e5ng under resans g\u00e5ng. Det \u00e4r inte alltid som detta f\u00f6rv\u00e4rkligas med hj\u00e4lp av samh\u00e4llet, d\u00e4rav faktiskt ett av sk\u00e4len till att vi fick fly v\u00e5rt land. N\u00e4r jag nu efter alla dessa \u00e5r, med ett andra, svenskf\u00f6tt barn ser p\u00e5 situationen, kan jag komma till slutsatsen att just barnen kom att bli en av de fr\u00e4msta orsakerna till v\u00e5ra \u00e4ndrade planer. Det \u00e4r de sj\u00e4lva som under uppv\u00e4xten b\u00f6rjade uppt\u00e4cka alla v\u00e5ras m\u00f6jligheter, vare sig de var begr\u00e4nsade eller inte p\u00e5 grund av v\u00e5rt ursprung. Det var de som v\u00e4xte upp under de obem\u00e4rkta \u00e5r som gick v\u00e5ra liv f\u00f6rbi. Det var de som b\u00e5de fick det som passade dem och gav tillbaka med gl\u00e4dje de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r anpassning. Det var de som blev en del av detta nya samh\u00e4lle, dessa ”andra generationens invandrarbarn” som av n\u00e5gon anledning kom att bli riktigt nya svenskar<\/em>.<\/p>\nDe gick f\u00f6rst i speciellt dagis f\u00f6r spansktalande barn och deras inl\u00e4rning av det nya spr\u00e5ket gick f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ngsamt. Det tog n\u00e5got \u00e5r i grundskolan innan de \u00f6ver huvud taget k\u00e4nde sig s\u00e4kra att prata svenska med fr\u00f6knarna och skolkamraterna. Men vi tyckte att de skulle l\u00e4ra sig modersm\u00e5let f\u00f6rst innan de skulle ge sig p\u00e5 nya spr\u00e5kliga \u00e4ventyr. Om detta var r\u00e4tt eller inte l\u00e5ter jag det nu vara osagt. Verkligheten visade med tiden att de \u00e4nd\u00e5 l\u00e4rde sig det nya spr\u00e5ket skapligt och att det f\u00f6r dem har varit det fr\u00e4msta verktyget f\u00f6r att lyckas i livet.<\/p>\n
Vad \u00e4r vi idag?<\/strong><\/em><\/h5>\nJag vill g\u00e4rna ta avst\u00e5nd fr\u00e5n suppositionen att assimilation \u00e4r detsamma som fullst\u00e4ndig anpassning. Det sistn\u00e4mnda finns enligt mig bara i graden av lyckad<\/em> (d\u00e4rf\u00f6r endast i positiv mening) och d\u00e4rf\u00f6r tror jag inte p\u00e5 diskussionen om en fullst\u00e4ndig anpassning<\/em>\u00a0som likv\u00e4rdig assimilation eftersom den f\u00f6respr\u00e5kar existensen av en ofullst\u00e4ndig<\/em> s\u00e5dan. Jag menar att en misslyckad anpassning \u00e4r ingen anpassning.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.gabard.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/Immigration-pic.jpg\")
<\/p>\n
Med detta vill jag helt enkelt s\u00e4ga att vi k\u00e4nner oss anpassade. Vi beh\u00f6ver inte f\u00f6rneka vad vi har gjort, varf\u00f6r vi har kommit hit, vad v\u00e5r historia inneh\u00e5ller som fortfarande \u00e4r viktigt f\u00f6r oss, vad vi har varit i det stora hela. Men f\u00f6r den skull beh\u00f6ver vi inte f\u00f6rneka vad vi \u00e4r idag. Det vill s\u00e4ga en hybrid av minst tv\u00e5 olika kulturer, f\u00f6rhoppningsvis med det b\u00e4sta fr\u00e5n var och en av dem och som bestrider varken den ena eller den andras karakt\u00e4r och levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden utan att f\u00f6r den skull beh\u00f6va anamma allt fr\u00e5n det nya.<\/p>\n
M\u00e4nniskor med en viss upps\u00e4ttning v\u00e4rderingar och traditioner utformar sina liv efter de villkor en majoritet st\u00e4ller upp f\u00f6r dem – men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 gott det nu g\u00e5r efter sina egna v\u00e4rderingar och traditioner. Samtidigt har de vanligen, (…), en stark och levande relation till det land och det folk som de betraktar som sitt ursprung. De \u00e4r en satellit, de lever i en annorlundahet som de relaterar till, men de relaterar ocks\u00e5 givetvis till en vardaglighet. (11)<\/p><\/blockquote>\n
Just det. Det vardagliga g\u00f6r att vi uth\u00e4rdar, omv\u00e4rderar och slutligen anpassar oss p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt. Vad vore det av oss utan det vardagliga? Det \u00e4r just det som vi upplever utan att reflektera och \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 djupt pr\u00e4glar oss. Det \u00e4r det som har gjort av oss vad vi \u00e4r idag.<\/p>\n
Dagens samh\u00e4lle<\/strong><\/em><\/h5>\nIdag \u00e4r situationen i samh\u00e4llet en helt annan. Vi hade ”tur” s.a.s. som inte ingick i liknande stora omdiskuterade grupper som nu fyller vardagen med fr\u00e5gor om m\u00f6jligheterna att kanske f\u00e5 stanna och f\u00e5 uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, n\u00e5got som f\u00f6r oss var sj\u00e4lvklart.<\/p>\n
Invandrare b\u00f6rjar allt tydligare avteckna sig som ett samh\u00e4llsproblem och en str\u00f6m av utredningar, alltifr\u00e5n det problematiska flyktingmottagandet till fr\u00e5gan om invandrare skulle f\u00e5 r\u00f6sta innan de blivit svenska medborgare. (12)<\/p><\/blockquote>\n
Idag diskuteras det integration -inte s\u00e5 mycket assimilation- i meningen att f\u00e5 ett arbete f\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig. F\u00f6r att f\u00e5 ett arbete \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att kunna spr\u00e5ket. F\u00f6r att kunna spr\u00e5ket \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00e5 i skolan och d\u00e4r \u00e4r det inte s\u00e4kert att alla klarar sig tillr\u00e4ckligt bra. Det gjorde inte alla p\u00e5 v\u00e5r tid heller men d\u00e5 l\u00f6pte man inte risken att bli helt utanf\u00f6r eller att utvisas. Det fanns alltid en l\u00f6sning i solidaritetens namn. Bostadsfr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 idag ett stort problem medan det f\u00f6r oss bara var att flytta in i en l\u00e4genhet med alla bekv\u00e4mligheter och inom ett allm\u00e4nt bostadsomr\u00e5de bland svenskar.<\/p>\n
Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta vad vi idag skulle ha gjort om vi hade befunnit oss i samma situation. Kanske vi inte hade anpassats lika l\u00e4tt. Vi hade s\u00e4kerligen inte haft den tid som vi strategiskt haft under 70- och 80-talet f\u00f6r att omedvetet utveckla strategier f\u00f6r anpassning..<\/p>\n
Det \u00e4r uppenbart att det var mycket som underl\u00e4ttade f\u00f6r oss f\u00f6rst och fr\u00e4mst under de f\u00f6rsta \u00e5ren vilka \u00e4r de sv\u00e5raste. Tryggheten, tak \u00f6ver huvud, ekonomisk stabilitet en egen plats att relatera till var huvudingredienser i skapandet av f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett framtida liv i det nya landet och ”trots” det obegripliga spr\u00e5ket.<\/p>\n
Sist men inte minst<\/strong><\/em><\/h5>\nVare sig man\u00a0 skyller p\u00e5 konjunkturen, politikerna, flykting- och invandrarpolitiken eller vad det nu st\u00e5r p\u00e5 tur \u00e4r det uppenbart att \u00f6verlevnadsstrategier som invandrade grupper skapar svarar till den politiska och sociala situation som r\u00e5der i landet i fr\u00e5ga. M\u00f6jligheterna varierar fr\u00e5n optimala till obefintliga, fr\u00e5n anpassning och ett nytt liv till l\u00e5sta d\u00f6rrar, g\u00f6mst\u00e4llen och utvisningar.<\/p>\n
De strategier som vi som familj kunde anta svarade f\u00f6r en tid av l\u00e4ttnad och f\u00f6r ett inkluderande och v\u00e4nskapligt v\u00e4lkomnande som agerade ink\u00f6rsporten till kulturm\u00f6ten och kulturblandningar. Det obegripliga spr\u00e5ket omvandlades till det vardagliga och mixades glatt med hemspr\u00e5ket till nya och p\u00e5hittiga uttryckss\u00e4tt. Vi v\u00e4xte med uppgiften att vara invandrare och samtidigt nysvenskar tack vare en kombination av varmt mottagande och v\u00e4lvilja. Vi skapade v\u00e5ra egna \u00f6vertygelser f\u00f6r en gemensam grund att st\u00e5 p\u00e5 och efter de givna omst\u00e4ndigheterna.<\/p>\n
V\u00e5ra \u00f6vertygelser och moraliska principer \u00e4r sociala konstruktioner som skapas, ifr\u00e5gas\u00e4tts och \u00e5terskapas genom en st\u00e4ndig, \u00f6msesidig bearbetning som f\u00f6rsigg\u00e5r mellan individer och kollektiv. (13)<\/p><\/blockquote>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.gabard.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/iStock-506397401_0.jpg\")
<\/p>\n
I sann Kummins anda skulle vi kunna avsluta genom att \u00e5ter igen citera fr\u00e5n samma artikel att…<\/p>\n
Endast om man k\u00e4nner sig respekterad som den man \u00e4r och f\u00f6r vad man har att s\u00e4ga kan man till\u00e4gna sig nya kunskaper och f\u00f6rkovra sig. (14)<\/p><\/blockquote>\n
… vare sig i det h\u00e4r samh\u00e4llet eller i vilket annat som helst.<\/p>\n
Referenser<\/strong><\/em><\/h5>\n(1) WHO:s databas Health for All (HFA), folkh\u00e4lsorapporten 2005, EpC Sovialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se\/NR\/rdonlyres\/7456A448-9F02-43F3-B776-D9CABCB727A9\/3452\/kapitel4.ppt<\/p>\n
(2) Diaspora<\/strong> (grek, ”f\u00f6rskingring” i betydelsen ”kringspriddhet”), ursprungligen syftade p\u00e5 judarnas tv\u00e5ngsbos\u00e4ttning utanf\u00f6r sitt hemland, ”i f\u00f6rskingringen”, f\u00f6rst under den babiloniska f\u00e5ngeskapen och sedan efter den romerska f\u00f6rdrivningen. Men idag anv\u00e4nt ocks\u00e5 f\u00f6r att beteckna m\u00e5nga andra gruppers bos\u00e4ttning utomlands, ofta men inte alltid som resultatet av en ofrivillig migration. Diaspora \u00e4r ocks\u00e5 en beteckning p\u00e5 den grupp som lever i f\u00f6rskingringen. (http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Diaspora)<\/p>\n(3) Politiskt begrepp f\u00f6r att ge en p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6rf\u00f6rdelad grupp m\u00e4nniskor tillg\u00e5ng till olika delar av samh\u00e4llet. Integration betyder att invandrare etablerar sig i det nya samh\u00e4llet, exempelvis p\u00e5 arbetsmarknaden, men antyder inte fullst\u00e4ndig anpassning till majoritetskulturen. (Idem)<\/p>\n
(4) Assimilation \u00e4r n\u00e4r nykomlingar i ett samh\u00e4lle anpassar sig till majoritetens kultur, spr\u00e5k, v\u00e4rderingar och ibland religion. Historiskt har de flesta invandrade i USA assimilerats och anammat engelskan och det amerikanska levnadss\u00e4ttet. (Idem)<\/p>\n
(5) Karkl-Olof Arnstberg, Sverige och invandringen<\/em>, s. 119, Studentlitteratur 2008.<\/p>\n(6) Idem, s. 122.<\/p>\n
(7) Idem, ss. 117-118.<\/p>\n
(8) HTTP och HTML utvecklades f\u00f6rst p\u00e5 80-talet.<\/p>\n
(9)\u00a0Karkl-Olof Arnstberg, Sverige och invandringen<\/em>, s. 23, Studentlitteratur 2008.<\/p>\n(10) Idem, s. 17.<\/p>\n
(11) Idem, s. 122.<\/p>\n
(12) Idem, s. 17.<\/p>\n
(13) Annick Sj\u00f6gren, Spr\u00e5ket, nykomlingens nyckel till samh\u00e4llet, men ocks\u00e5 en svensk f\u00f6rsvarsmekanism<\/em>, i En ”bra” svenska?, Om spr\u00e5k, kultur och makt<\/em>, s. 30, M\u00e5ngkulturellt Centrum, 1996.<\/p>\n(14) Idem, s. 36.<\/p>\n
____________________________________________<\/p>\n
Denna text \u00e4r skriven av mig f\u00f6r n\u00e4stan 10 \u00e5r sedan, den 23:e april 2009. Jag anser att den typ av reflexioner ocks\u00e5 skulle kunna t\u00e4nkas idag. M\u00e4nniskor \u00e4r alltid m\u00e4nniskor och de f\u00f6r\u00e4ndras i takt med samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar och den omgivning som det samh\u00e4llet skapar kring dem. Det t\u00e5l att t\u00e4nkas mer \u00e4n en g\u00e5ng om vi har f\u00f6r ambitioner att f\u00f6r\u00e4ndra till det b\u00e4ttre. V\u00e5r egen historia \u00e4r v\u00e5r b\u00e4sta l\u00e4rare i m\u00e5nga avseenden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Salve k\u00e4ra hj\u00e4rtev\u00e4nner och l\u00e4sare! Kan en \u00e4ldre text fr\u00e5n 2009 ha ett visst m\u00e5tt av aktualitet i dagens samh\u00e4llssituation? Jag l\u00e5ter den fr\u00e5gan vara obesvarad och ber er samtidigt f\u00f6rs\u00f6ka ta fram ett svar. F\u00f6r \u00e4ven om det kan verka vara en retorisk fr\u00e5ga och dessutom som kr\u00e4ver kort svar s\u00e5 \u00e4r det inte … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dFortfarande lika aktuellt idag\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[2,4],"tags":[10,9,11],"class_list":["post-255","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik","category-samhalle","tag-da-och-nu","tag-migration","tag-sveriges-invandrarpolitik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/255","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=255"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/255\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":305,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/255\/revisions\/305"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=255"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=255"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=255"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
1978 landade min fru, min lilla dotter och jag i V\u00e4xj\u00f6. Vi kom fr\u00e5n en relativt sv\u00e5r politisk situation och var klassade som politiska flyktingar. Sn\u00f6t\u00e4cket var tjockt, kylan bitande och spr\u00e5ket fullst\u00e4ndigt obegripligt. De f\u00f6rsta tv\u00e5 fenomenen tedde sig helt fr\u00e4mmande f\u00f6r oss som kom fr\u00e5n ett land i s\u00f6der med markerade \u00e5rstidsgr\u00e4nser, d\u00e4r det aldrig hade sn\u00f6at och framf\u00f6rallt aldrig varit s\u00e5 kallt. Vi t\u00e4nkte \u00e4nd\u00e5 att det inte fanns n\u00e5got val \u00e4n att tacka och ta emot. N\u00e4r det g\u00e4ller spr\u00e5ket kom vi s\u00e5 sm\u00e5ningom underfund med att det var det vi skulle f\u00f6rs\u00f6ka l\u00e4ra oss i f\u00f6rsta taget.<\/p>\n
Fyllda av nyfikenhet och med tanke p\u00e5 att detta bara var ett mellanrum till ett inte s\u00e5 avl\u00e4gset \u00e5terv\u00e4ndande, p\u00e5b\u00f6rjade vad som f\u00f6r oss \u00e4nd\u00e5 var ett nytt liv med tanke p\u00e5 den sociala och den ekonomiska trygghet som det nya landet f\u00f6r tillf\u00e4llet erbj\u00f6d oss.<\/p>\n
Att se trettio \u00e5r tillbaka i ett lands historia \u00e4r kanske inte s\u00e5 anm\u00e4rkningsv\u00e4rt j\u00e4mf\u00f6rt med att se samma antal \u00e5r i en m\u00e4nniskas liv. Det \u00e4r faktiskt strax under h\u00e4ften av livsl\u00e4ngdsgenomsnittet i de flesta delar av Europa (1). Lika m\u00e5nga \u00e5r har vi varit ifr\u00e5n vad vi betraktade som v\u00e5rt, n\u00e4stan tv\u00e5tusen mil h\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n
Nu, lika m\u00e5nga \u00e5r efter v\u00e5r ankomst och under en mer erfaren och \u00f6dmjuk \u00e5terblick \u00f6ver dem, kan vi st\u00e4lla oss fr\u00e5gan om vilka strategier som s\u00e5 sm\u00e5ningom v\u00e4xte fram i str\u00e4van att b\u00e5de leva och \u00f6verleva i det nya landet med det obegripliga spr\u00e5ket. F\u00f6r att svara p\u00e5 den fr\u00e5gan i b\u00e4sta m\u00f6jliga m\u00e5n kommer jag att anv\u00e4nda mig av konceptet diaspora (2) som ram till den \u00f6vergripande problematiken. Dessutom blir integration (3), assimilation (4) och anpassning st\u00e4llda under mitt eget f\u00f6rstoringsglas i ett f\u00f6rs\u00f6k att lista ut vilket koncept av dem som kan strategiskt sett vara viktigast f\u00f6r \u00f6verlevandet i ett samh\u00e4lle.<\/p>\n
Alt det h\u00e4r \u00e4r inget mer \u00e4n ett anspr\u00e5ksl\u00f6st f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra an kort analys med hj\u00e4lp av mycket personliga och subjektiva reflexioner \u00f6ver mitt eget och min familjs liv i Sverige sedan v\u00e5r ankomst den 8:e oktober 1978.<\/p>\n
I startgroparna<\/em><\/strong><\/h5>\nJa. Startskottet sm\u00e4llde och det g\u00e4llde att h\u00e5lla kursen med hj\u00e4lp av b\u00e4sta m\u00f6jliga f\u00f6rm\u00e5ga. F\u00f6rst n\u00e5gra m\u00e5naders samlevnad med likv\u00e4rdiga m\u00e4nniskor av samma ursprung och etnicitet i flyktingf\u00f6rl\u00e4ggningen med tillh\u00f6rande 280 timmars obligatoriska spr\u00e5kundervisning, n\u00e5got som skulle visa sig vara av st\u00f6rsta vikt f\u00f6r den framtid som vi -min familj och jag- \u00e4nnu inte hade visualiserat p\u00e5 grund av att vi helt enkelt levde i kollektiva diasporiska tankar:<\/p>\n
Diaspora \u00e4r ett mer dramatiskt begrepp \u00e4n etnicitet, genom att associera till det trauma som uppst\u00e5r f\u00f6r ett folk som f\u00f6rdrivits fr\u00e5n sitt eget land, ett folk som \u00e4r p\u00e5 flykt. Det v\u00e4cker associationer till ett hemland som g\u00e5tt f\u00f6rlorat. M\u00e4nniskor i diaspora dr\u00f6mmer inte om att integreras. De dr\u00f6mmer om att \u00e5terv\u00e4nda. (5)<\/p><\/blockquote>\n
Om vi nu utg\u00e5r fr\u00e5n denna uppenbara sanning kan vi delvis ocks\u00e5 f\u00f6rklara var v\u00e5ra tankar befann sig vid ankomsten till det nya landet. Resv\u00e4skorna hade sedan f\u00f6rblivit ouppackade<\/em>\u00a0under ett antal \u00e5r innan f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa diasporiska tankar s\u00e5 sm\u00e5ningom kom till st\u00e5nd och familjen, ovetandes, b\u00f6rjade spinna planer f\u00f6r ett helt annat liv. Ovetandes eftersom diaspora oftast \u00e4r lika med ”avst\u00e5ndstaganden” och ”krockar” men den kan ocks\u00e5 handla om ”kulturm\u00f6ten” (6) och det var det som kom att smyga sig hos oss med tiden, en massa berikande kulturm\u00f6ten som i slut\u00e4ndan kan ha varit orsaken till att diasporan uppl\u00f6stes eller r\u00e4ttare kanske sagt till att vi tog avst\u00e5nd fr\u00e5n den.<\/p>\nUnder de f\u00f6rsta \u00e5ren k\u00e4nde vi v\u00e5r etniska tillh\u00f6righet. V\u00e5rt eget kulturarv var starkt n\u00e4rvarande och vi k\u00e4nde oss f\u00f6rpliktade att \u00e5terv\u00e4nda till det som var v\u00e5rt, kosta vad det kosta ville.<\/p>\n
Enkelt formulerat handlar etnicitet om en grundl\u00e4ggande kulturell pr\u00e4gling. Alla m\u00e4nniskor f\u00f6ds in i n\u00e5gon form av gemenskap med dess sociala hjerarki, dess spr\u00e5k, dess religion, gudar etc. I den meningen utg\u00f6r etniciteten inget individuellt val. (7)<\/p><\/blockquote>\n
Det politiska arbetet f\u00f6r v\u00e5ra ideal gjorde att vi v\u00e4xte med v\u00e5ra uppgifter och h\u00f6ll oss till det som f\u00f6r oss var v\u00e4sentligt f\u00f6r att n\u00e5 v\u00e5ra m\u00e5l. Det f\u00f6ddes s\u00e5 sm\u00e5ningom en gemenskap som inte visste n\u00e5gra gr\u00e4nser. V\u00e5r diaspora fick sitt klaraste uttryck p\u00e5 det s\u00e4ttet och vi uppeh\u00f6ll v\u00e5ra kontakter med ursprungslandet p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt trots att internet\u00a0 bara fanns i form av ett milit\u00e4rt forskningsprojekt kallat Arpanet och inte alls p\u00e5 samma s\u00e4tt som idag (8).<\/p>\n
<\/p>\n
Det var en g\u00e5ng…<\/strong><\/em><\/h5>\nVi kom under en tid d\u00e5 solidaritet och \u00f6ppenhet var levande begrepp i samh\u00e4llets in\u00e4lvor. Att m\u00e4nniskor i v\u00e5r situation \u00f6ver huvud taget fick komma hit inneh\u00f6ll en hel del framtidstro och ideal som var epokg\u00f6rande. Att vara invandrare var inte helt obekant f\u00f6r svenskarna och hj\u00e4lpsamheten\u00a0 v\u00e4xte i tron om en b\u00e4ttre framtid f\u00f6r oss alla.<\/p>\n
… m\u00e5nga svenskar hade l\u00e4st Wilhekm Mobergs stora migrationsepos, d\u00e4r en av volymerna (…) heter just Invandrarna<\/em>. Det betydde att det inte var s\u00e5 v\u00e4rst l\u00e4nge sedan m\u00e5nga svenskar sj\u00e4lva blivit invandrare i ett annat land. Det fanns en fl\u00e4kt av handlingskraft och ny start i livet \u00f6ver begreppet invandrare. (9)<\/p>\nArbetsinvandring f\u00f6ljdes av flyktingar men svenska politiker och myndigheter hade ungef\u00e4r samma grundsyn som tidigare och fick p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bilden av Sverige som f\u00f6rk\u00e4mpe f\u00f6r humanit\u00e4ra ideal och r\u00e4ttvisa bekr\u00e4ftad. (10)<\/p><\/blockquote>\n
Trots att detta i Arnstbergs bok syftar \u00e5t \u00e4nnu tidigare migrationstider, kan man faktiskt associera till de tider d\u00e5 politiska flyktingar b\u00f6rjade komma i b\u00f6rjan p\u00e5 70-talet. Vi var ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00e4tt och viss kunnig och m\u00e5nga g\u00e5nger h\u00f6gutbildad arbetskraft och skulle s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rs\u00f6rja oss sj\u00e4lva vilket samh\u00e4llet skulle se till att s\u00e5 skedde. Och s\u00e5 skedde det i m\u00e5nga avseenden. Det \u00e4r inte minst vi sj\u00e4lva ett levande prov p\u00e5.<\/p>\n
Barnen i f\u00f6rsta hand<\/strong><\/em><\/h5>\nF\u00f6r\u00e4ldrar vill alltid ge sina barn det b\u00e4sta. Det har vi ocks\u00e5 reflekterat \u00f6ver n\u00e5gon g\u00e5ng under resans g\u00e5ng. Det \u00e4r inte alltid som detta f\u00f6rv\u00e4rkligas med hj\u00e4lp av samh\u00e4llet, d\u00e4rav faktiskt ett av sk\u00e4len till att vi fick fly v\u00e5rt land. N\u00e4r jag nu efter alla dessa \u00e5r, med ett andra, svenskf\u00f6tt barn ser p\u00e5 situationen, kan jag komma till slutsatsen att just barnen kom att bli en av de fr\u00e4msta orsakerna till v\u00e5ra \u00e4ndrade planer. Det \u00e4r de sj\u00e4lva som under uppv\u00e4xten b\u00f6rjade uppt\u00e4cka alla v\u00e5ras m\u00f6jligheter, vare sig de var begr\u00e4nsade eller inte p\u00e5 grund av v\u00e5rt ursprung. Det var de som v\u00e4xte upp under de obem\u00e4rkta \u00e5r som gick v\u00e5ra liv f\u00f6rbi. Det var de som b\u00e5de fick det som passade dem och gav tillbaka med gl\u00e4dje de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r anpassning. Det var de som blev en del av detta nya samh\u00e4lle, dessa ”andra generationens invandrarbarn” som av n\u00e5gon anledning kom att bli riktigt nya svenskar<\/em>.<\/p>\nDe gick f\u00f6rst i speciellt dagis f\u00f6r spansktalande barn och deras inl\u00e4rning av det nya spr\u00e5ket gick f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ngsamt. Det tog n\u00e5got \u00e5r i grundskolan innan de \u00f6ver huvud taget k\u00e4nde sig s\u00e4kra att prata svenska med fr\u00f6knarna och skolkamraterna. Men vi tyckte att de skulle l\u00e4ra sig modersm\u00e5let f\u00f6rst innan de skulle ge sig p\u00e5 nya spr\u00e5kliga \u00e4ventyr. Om detta var r\u00e4tt eller inte l\u00e5ter jag det nu vara osagt. Verkligheten visade med tiden att de \u00e4nd\u00e5 l\u00e4rde sig det nya spr\u00e5ket skapligt och att det f\u00f6r dem har varit det fr\u00e4msta verktyget f\u00f6r att lyckas i livet.<\/p>\n
Vad \u00e4r vi idag?<\/strong><\/em><\/h5>\nJag vill g\u00e4rna ta avst\u00e5nd fr\u00e5n suppositionen att assimilation \u00e4r detsamma som fullst\u00e4ndig anpassning. Det sistn\u00e4mnda finns enligt mig bara i graden av lyckad<\/em> (d\u00e4rf\u00f6r endast i positiv mening) och d\u00e4rf\u00f6r tror jag inte p\u00e5 diskussionen om en fullst\u00e4ndig anpassning<\/em>\u00a0som likv\u00e4rdig assimilation eftersom den f\u00f6respr\u00e5kar existensen av en ofullst\u00e4ndig<\/em> s\u00e5dan. Jag menar att en misslyckad anpassning \u00e4r ingen anpassning.<\/p>\n<\/p>\n
Med detta vill jag helt enkelt s\u00e4ga att vi k\u00e4nner oss anpassade. Vi beh\u00f6ver inte f\u00f6rneka vad vi har gjort, varf\u00f6r vi har kommit hit, vad v\u00e5r historia inneh\u00e5ller som fortfarande \u00e4r viktigt f\u00f6r oss, vad vi har varit i det stora hela. Men f\u00f6r den skull beh\u00f6ver vi inte f\u00f6rneka vad vi \u00e4r idag. Det vill s\u00e4ga en hybrid av minst tv\u00e5 olika kulturer, f\u00f6rhoppningsvis med det b\u00e4sta fr\u00e5n var och en av dem och som bestrider varken den ena eller den andras karakt\u00e4r och levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden utan att f\u00f6r den skull beh\u00f6va anamma allt fr\u00e5n det nya.<\/p>\n
M\u00e4nniskor med en viss upps\u00e4ttning v\u00e4rderingar och traditioner utformar sina liv efter de villkor en majoritet st\u00e4ller upp f\u00f6r dem – men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 gott det nu g\u00e5r efter sina egna v\u00e4rderingar och traditioner. Samtidigt har de vanligen, (…), en stark och levande relation till det land och det folk som de betraktar som sitt ursprung. De \u00e4r en satellit, de lever i en annorlundahet som de relaterar till, men de relaterar ocks\u00e5 givetvis till en vardaglighet. (11)<\/p><\/blockquote>\n
Just det. Det vardagliga g\u00f6r att vi uth\u00e4rdar, omv\u00e4rderar och slutligen anpassar oss p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt. Vad vore det av oss utan det vardagliga? Det \u00e4r just det som vi upplever utan att reflektera och \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 djupt pr\u00e4glar oss. Det \u00e4r det som har gjort av oss vad vi \u00e4r idag.<\/p>\n
Dagens samh\u00e4lle<\/strong><\/em><\/h5>\nIdag \u00e4r situationen i samh\u00e4llet en helt annan. Vi hade ”tur” s.a.s. som inte ingick i liknande stora omdiskuterade grupper som nu fyller vardagen med fr\u00e5gor om m\u00f6jligheterna att kanske f\u00e5 stanna och f\u00e5 uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, n\u00e5got som f\u00f6r oss var sj\u00e4lvklart.<\/p>\n
Invandrare b\u00f6rjar allt tydligare avteckna sig som ett samh\u00e4llsproblem och en str\u00f6m av utredningar, alltifr\u00e5n det problematiska flyktingmottagandet till fr\u00e5gan om invandrare skulle f\u00e5 r\u00f6sta innan de blivit svenska medborgare. (12)<\/p><\/blockquote>\n
Idag diskuteras det integration -inte s\u00e5 mycket assimilation- i meningen att f\u00e5 ett arbete f\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig. F\u00f6r att f\u00e5 ett arbete \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att kunna spr\u00e5ket. F\u00f6r att kunna spr\u00e5ket \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00e5 i skolan och d\u00e4r \u00e4r det inte s\u00e4kert att alla klarar sig tillr\u00e4ckligt bra. Det gjorde inte alla p\u00e5 v\u00e5r tid heller men d\u00e5 l\u00f6pte man inte risken att bli helt utanf\u00f6r eller att utvisas. Det fanns alltid en l\u00f6sning i solidaritetens namn. Bostadsfr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 idag ett stort problem medan det f\u00f6r oss bara var att flytta in i en l\u00e4genhet med alla bekv\u00e4mligheter och inom ett allm\u00e4nt bostadsomr\u00e5de bland svenskar.<\/p>\n
Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta vad vi idag skulle ha gjort om vi hade befunnit oss i samma situation. Kanske vi inte hade anpassats lika l\u00e4tt. Vi hade s\u00e4kerligen inte haft den tid som vi strategiskt haft under 70- och 80-talet f\u00f6r att omedvetet utveckla strategier f\u00f6r anpassning..<\/p>\n
Det \u00e4r uppenbart att det var mycket som underl\u00e4ttade f\u00f6r oss f\u00f6rst och fr\u00e4mst under de f\u00f6rsta \u00e5ren vilka \u00e4r de sv\u00e5raste. Tryggheten, tak \u00f6ver huvud, ekonomisk stabilitet en egen plats att relatera till var huvudingredienser i skapandet av f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett framtida liv i det nya landet och ”trots” det obegripliga spr\u00e5ket.<\/p>\n
Sist men inte minst<\/strong><\/em><\/h5>\nVare sig man\u00a0 skyller p\u00e5 konjunkturen, politikerna, flykting- och invandrarpolitiken eller vad det nu st\u00e5r p\u00e5 tur \u00e4r det uppenbart att \u00f6verlevnadsstrategier som invandrade grupper skapar svarar till den politiska och sociala situation som r\u00e5der i landet i fr\u00e5ga. M\u00f6jligheterna varierar fr\u00e5n optimala till obefintliga, fr\u00e5n anpassning och ett nytt liv till l\u00e5sta d\u00f6rrar, g\u00f6mst\u00e4llen och utvisningar.<\/p>\n
De strategier som vi som familj kunde anta svarade f\u00f6r en tid av l\u00e4ttnad och f\u00f6r ett inkluderande och v\u00e4nskapligt v\u00e4lkomnande som agerade ink\u00f6rsporten till kulturm\u00f6ten och kulturblandningar. Det obegripliga spr\u00e5ket omvandlades till det vardagliga och mixades glatt med hemspr\u00e5ket till nya och p\u00e5hittiga uttryckss\u00e4tt. Vi v\u00e4xte med uppgiften att vara invandrare och samtidigt nysvenskar tack vare en kombination av varmt mottagande och v\u00e4lvilja. Vi skapade v\u00e5ra egna \u00f6vertygelser f\u00f6r en gemensam grund att st\u00e5 p\u00e5 och efter de givna omst\u00e4ndigheterna.<\/p>\n
V\u00e5ra \u00f6vertygelser och moraliska principer \u00e4r sociala konstruktioner som skapas, ifr\u00e5gas\u00e4tts och \u00e5terskapas genom en st\u00e4ndig, \u00f6msesidig bearbetning som f\u00f6rsigg\u00e5r mellan individer och kollektiv. (13)<\/p><\/blockquote>\n
<\/p>\n
I sann Kummins anda skulle vi kunna avsluta genom att \u00e5ter igen citera fr\u00e5n samma artikel att…<\/p>\n
Endast om man k\u00e4nner sig respekterad som den man \u00e4r och f\u00f6r vad man har att s\u00e4ga kan man till\u00e4gna sig nya kunskaper och f\u00f6rkovra sig. (14)<\/p><\/blockquote>\n
… vare sig i det h\u00e4r samh\u00e4llet eller i vilket annat som helst.<\/p>\n
Referenser<\/strong><\/em><\/h5>\n(1) WHO:s databas Health for All (HFA), folkh\u00e4lsorapporten 2005, EpC Sovialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se\/NR\/rdonlyres\/7456A448-9F02-43F3-B776-D9CABCB727A9\/3452\/kapitel4.ppt<\/p>\n
(2) Diaspora<\/strong> (grek, ”f\u00f6rskingring” i betydelsen ”kringspriddhet”), ursprungligen syftade p\u00e5 judarnas tv\u00e5ngsbos\u00e4ttning utanf\u00f6r sitt hemland, ”i f\u00f6rskingringen”, f\u00f6rst under den babiloniska f\u00e5ngeskapen och sedan efter den romerska f\u00f6rdrivningen. Men idag anv\u00e4nt ocks\u00e5 f\u00f6r att beteckna m\u00e5nga andra gruppers bos\u00e4ttning utomlands, ofta men inte alltid som resultatet av en ofrivillig migration. Diaspora \u00e4r ocks\u00e5 en beteckning p\u00e5 den grupp som lever i f\u00f6rskingringen. (http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Diaspora)<\/p>\n(3) Politiskt begrepp f\u00f6r att ge en p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6rf\u00f6rdelad grupp m\u00e4nniskor tillg\u00e5ng till olika delar av samh\u00e4llet. Integration betyder att invandrare etablerar sig i det nya samh\u00e4llet, exempelvis p\u00e5 arbetsmarknaden, men antyder inte fullst\u00e4ndig anpassning till majoritetskulturen. (Idem)<\/p>\n
(4) Assimilation \u00e4r n\u00e4r nykomlingar i ett samh\u00e4lle anpassar sig till majoritetens kultur, spr\u00e5k, v\u00e4rderingar och ibland religion. Historiskt har de flesta invandrade i USA assimilerats och anammat engelskan och det amerikanska levnadss\u00e4ttet. (Idem)<\/p>\n
(5) Karkl-Olof Arnstberg, Sverige och invandringen<\/em>, s. 119, Studentlitteratur 2008.<\/p>\n(6) Idem, s. 122.<\/p>\n
(7) Idem, ss. 117-118.<\/p>\n
(8) HTTP och HTML utvecklades f\u00f6rst p\u00e5 80-talet.<\/p>\n
(9)\u00a0Karkl-Olof Arnstberg, Sverige och invandringen<\/em>, s. 23, Studentlitteratur 2008.<\/p>\n(10) Idem, s. 17.<\/p>\n
(11) Idem, s. 122.<\/p>\n
(12) Idem, s. 17.<\/p>\n
(13) Annick Sj\u00f6gren, Spr\u00e5ket, nykomlingens nyckel till samh\u00e4llet, men ocks\u00e5 en svensk f\u00f6rsvarsmekanism<\/em>, i En ”bra” svenska?, Om spr\u00e5k, kultur och makt<\/em>, s. 30, M\u00e5ngkulturellt Centrum, 1996.<\/p>\n(14) Idem, s. 36.<\/p>\n
____________________________________________<\/p>\n
Denna text \u00e4r skriven av mig f\u00f6r n\u00e4stan 10 \u00e5r sedan, den 23:e april 2009. Jag anser att den typ av reflexioner ocks\u00e5 skulle kunna t\u00e4nkas idag. M\u00e4nniskor \u00e4r alltid m\u00e4nniskor och de f\u00f6r\u00e4ndras i takt med samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar och den omgivning som det samh\u00e4llet skapar kring dem. Det t\u00e5l att t\u00e4nkas mer \u00e4n en g\u00e5ng om vi har f\u00f6r ambitioner att f\u00f6r\u00e4ndra till det b\u00e4ttre. V\u00e5r egen historia \u00e4r v\u00e5r b\u00e4sta l\u00e4rare i m\u00e5nga avseenden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Salve k\u00e4ra hj\u00e4rtev\u00e4nner och l\u00e4sare! Kan en \u00e4ldre text fr\u00e5n 2009 ha ett visst m\u00e5tt av aktualitet i dagens samh\u00e4llssituation? Jag l\u00e5ter den fr\u00e5gan vara obesvarad och ber er samtidigt f\u00f6rs\u00f6ka ta fram ett svar. F\u00f6r \u00e4ven om det kan verka vara en retorisk fr\u00e5ga och dessutom som kr\u00e4ver kort svar s\u00e5 \u00e4r det inte … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dFortfarande lika aktuellt idag\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[2,4],"tags":[10,9,11],"class_list":["post-255","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik","category-samhalle","tag-da-och-nu","tag-migration","tag-sveriges-invandrarpolitik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/255","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=255"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/255\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":305,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/255\/revisions\/305"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=255"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=255"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=255"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Diaspora \u00e4r ett mer dramatiskt begrepp \u00e4n etnicitet, genom att associera till det trauma som uppst\u00e5r f\u00f6r ett folk som f\u00f6rdrivits fr\u00e5n sitt eget land, ett folk som \u00e4r p\u00e5 flykt. Det v\u00e4cker associationer till ett hemland som g\u00e5tt f\u00f6rlorat. M\u00e4nniskor i diaspora dr\u00f6mmer inte om att integreras. De dr\u00f6mmer om att \u00e5terv\u00e4nda. (5)<\/p><\/blockquote>\n
Om vi nu utg\u00e5r fr\u00e5n denna uppenbara sanning kan vi delvis ocks\u00e5 f\u00f6rklara var v\u00e5ra tankar befann sig vid ankomsten till det nya landet. Resv\u00e4skorna hade sedan f\u00f6rblivit ouppackade<\/em>\u00a0under ett antal \u00e5r innan f\u00f6r\u00e4ndringar i dessa diasporiska tankar s\u00e5 sm\u00e5ningom kom till st\u00e5nd och familjen, ovetandes, b\u00f6rjade spinna planer f\u00f6r ett helt annat liv. Ovetandes eftersom diaspora oftast \u00e4r lika med ”avst\u00e5ndstaganden” och ”krockar” men den kan ocks\u00e5 handla om ”kulturm\u00f6ten” (6) och det var det som kom att smyga sig hos oss med tiden, en massa berikande kulturm\u00f6ten som i slut\u00e4ndan kan ha varit orsaken till att diasporan uppl\u00f6stes eller r\u00e4ttare kanske sagt till att vi tog avst\u00e5nd fr\u00e5n den.<\/p>\n Under de f\u00f6rsta \u00e5ren k\u00e4nde vi v\u00e5r etniska tillh\u00f6righet. V\u00e5rt eget kulturarv var starkt n\u00e4rvarande och vi k\u00e4nde oss f\u00f6rpliktade att \u00e5terv\u00e4nda till det som var v\u00e5rt, kosta vad det kosta ville.<\/p>\n Enkelt formulerat handlar etnicitet om en grundl\u00e4ggande kulturell pr\u00e4gling. Alla m\u00e4nniskor f\u00f6ds in i n\u00e5gon form av gemenskap med dess sociala hjerarki, dess spr\u00e5k, dess religion, gudar etc. I den meningen utg\u00f6r etniciteten inget individuellt val. (7)<\/p><\/blockquote>\n Det politiska arbetet f\u00f6r v\u00e5ra ideal gjorde att vi v\u00e4xte med v\u00e5ra uppgifter och h\u00f6ll oss till det som f\u00f6r oss var v\u00e4sentligt f\u00f6r att n\u00e5 v\u00e5ra m\u00e5l. Det f\u00f6ddes s\u00e5 sm\u00e5ningom en gemenskap som inte visste n\u00e5gra gr\u00e4nser. V\u00e5r diaspora fick sitt klaraste uttryck p\u00e5 det s\u00e4ttet och vi uppeh\u00f6ll v\u00e5ra kontakter med ursprungslandet p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt trots att internet\u00a0 bara fanns i form av ett milit\u00e4rt forskningsprojekt kallat Arpanet och inte alls p\u00e5 samma s\u00e4tt som idag (8).<\/p>\n Vi kom under en tid d\u00e5 solidaritet och \u00f6ppenhet var levande begrepp i samh\u00e4llets in\u00e4lvor. Att m\u00e4nniskor i v\u00e5r situation \u00f6ver huvud taget fick komma hit inneh\u00f6ll en hel del framtidstro och ideal som var epokg\u00f6rande. Att vara invandrare var inte helt obekant f\u00f6r svenskarna och hj\u00e4lpsamheten\u00a0 v\u00e4xte i tron om en b\u00e4ttre framtid f\u00f6r oss alla.<\/p>\n … m\u00e5nga svenskar hade l\u00e4st Wilhekm Mobergs stora migrationsepos, d\u00e4r en av volymerna (…) heter just Invandrarna<\/em>. Det betydde att det inte var s\u00e5 v\u00e4rst l\u00e4nge sedan m\u00e5nga svenskar sj\u00e4lva blivit invandrare i ett annat land. Det fanns en fl\u00e4kt av handlingskraft och ny start i livet \u00f6ver begreppet invandrare. (9)<\/p>\n Arbetsinvandring f\u00f6ljdes av flyktingar men svenska politiker och myndigheter hade ungef\u00e4r samma grundsyn som tidigare och fick p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bilden av Sverige som f\u00f6rk\u00e4mpe f\u00f6r humanit\u00e4ra ideal och r\u00e4ttvisa bekr\u00e4ftad. (10)<\/p><\/blockquote>\n Trots att detta i Arnstbergs bok syftar \u00e5t \u00e4nnu tidigare migrationstider, kan man faktiskt associera till de tider d\u00e5 politiska flyktingar b\u00f6rjade komma i b\u00f6rjan p\u00e5 70-talet. Vi var ocks\u00e5 p\u00e5 s\u00e4tt och viss kunnig och m\u00e5nga g\u00e5nger h\u00f6gutbildad arbetskraft och skulle s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00f6rs\u00f6rja oss sj\u00e4lva vilket samh\u00e4llet skulle se till att s\u00e5 skedde. Och s\u00e5 skedde det i m\u00e5nga avseenden. Det \u00e4r inte minst vi sj\u00e4lva ett levande prov p\u00e5.<\/p>\n F\u00f6r\u00e4ldrar vill alltid ge sina barn det b\u00e4sta. Det har vi ocks\u00e5 reflekterat \u00f6ver n\u00e5gon g\u00e5ng under resans g\u00e5ng. Det \u00e4r inte alltid som detta f\u00f6rv\u00e4rkligas med hj\u00e4lp av samh\u00e4llet, d\u00e4rav faktiskt ett av sk\u00e4len till att vi fick fly v\u00e5rt land. N\u00e4r jag nu efter alla dessa \u00e5r, med ett andra, svenskf\u00f6tt barn ser p\u00e5 situationen, kan jag komma till slutsatsen att just barnen kom att bli en av de fr\u00e4msta orsakerna till v\u00e5ra \u00e4ndrade planer. Det \u00e4r de sj\u00e4lva som under uppv\u00e4xten b\u00f6rjade uppt\u00e4cka alla v\u00e5ras m\u00f6jligheter, vare sig de var begr\u00e4nsade eller inte p\u00e5 grund av v\u00e5rt ursprung. Det var de som v\u00e4xte upp under de obem\u00e4rkta \u00e5r som gick v\u00e5ra liv f\u00f6rbi. Det var de som b\u00e5de fick det som passade dem och gav tillbaka med gl\u00e4dje de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r anpassning. Det var de som blev en del av detta nya samh\u00e4lle, dessa ”andra generationens invandrarbarn” som av n\u00e5gon anledning kom att bli riktigt nya svenskar<\/em>.<\/p>\n De gick f\u00f6rst i speciellt dagis f\u00f6r spansktalande barn och deras inl\u00e4rning av det nya spr\u00e5ket gick f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ngsamt. Det tog n\u00e5got \u00e5r i grundskolan innan de \u00f6ver huvud taget k\u00e4nde sig s\u00e4kra att prata svenska med fr\u00f6knarna och skolkamraterna. Men vi tyckte att de skulle l\u00e4ra sig modersm\u00e5let f\u00f6rst innan de skulle ge sig p\u00e5 nya spr\u00e5kliga \u00e4ventyr. Om detta var r\u00e4tt eller inte l\u00e5ter jag det nu vara osagt. Verkligheten visade med tiden att de \u00e4nd\u00e5 l\u00e4rde sig det nya spr\u00e5ket skapligt och att det f\u00f6r dem har varit det fr\u00e4msta verktyget f\u00f6r att lyckas i livet.<\/p>\n Jag vill g\u00e4rna ta avst\u00e5nd fr\u00e5n suppositionen att assimilation \u00e4r detsamma som fullst\u00e4ndig anpassning. Det sistn\u00e4mnda finns enligt mig bara i graden av lyckad<\/em> (d\u00e4rf\u00f6r endast i positiv mening) och d\u00e4rf\u00f6r tror jag inte p\u00e5 diskussionen om en fullst\u00e4ndig anpassning<\/em>\u00a0som likv\u00e4rdig assimilation eftersom den f\u00f6respr\u00e5kar existensen av en ofullst\u00e4ndig<\/em> s\u00e5dan. Jag menar att en misslyckad anpassning \u00e4r ingen anpassning.<\/p>\n Med detta vill jag helt enkelt s\u00e4ga att vi k\u00e4nner oss anpassade. Vi beh\u00f6ver inte f\u00f6rneka vad vi har gjort, varf\u00f6r vi har kommit hit, vad v\u00e5r historia inneh\u00e5ller som fortfarande \u00e4r viktigt f\u00f6r oss, vad vi har varit i det stora hela. Men f\u00f6r den skull beh\u00f6ver vi inte f\u00f6rneka vad vi \u00e4r idag. Det vill s\u00e4ga en hybrid av minst tv\u00e5 olika kulturer, f\u00f6rhoppningsvis med det b\u00e4sta fr\u00e5n var och en av dem och som bestrider varken den ena eller den andras karakt\u00e4r och levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden utan att f\u00f6r den skull beh\u00f6va anamma allt fr\u00e5n det nya.<\/p>\n M\u00e4nniskor med en viss upps\u00e4ttning v\u00e4rderingar och traditioner utformar sina liv efter de villkor en majoritet st\u00e4ller upp f\u00f6r dem – men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 gott det nu g\u00e5r efter sina egna v\u00e4rderingar och traditioner. Samtidigt har de vanligen, (…), en stark och levande relation till det land och det folk som de betraktar som sitt ursprung. De \u00e4r en satellit, de lever i en annorlundahet som de relaterar till, men de relaterar ocks\u00e5 givetvis till en vardaglighet. (11)<\/p><\/blockquote>\n Just det. Det vardagliga g\u00f6r att vi uth\u00e4rdar, omv\u00e4rderar och slutligen anpassar oss p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt. Vad vore det av oss utan det vardagliga? Det \u00e4r just det som vi upplever utan att reflektera och \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 djupt pr\u00e4glar oss. Det \u00e4r det som har gjort av oss vad vi \u00e4r idag.<\/p>\n Idag \u00e4r situationen i samh\u00e4llet en helt annan. Vi hade ”tur” s.a.s. som inte ingick i liknande stora omdiskuterade grupper som nu fyller vardagen med fr\u00e5gor om m\u00f6jligheterna att kanske f\u00e5 stanna och f\u00e5 uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, n\u00e5got som f\u00f6r oss var sj\u00e4lvklart.<\/p>\n Invandrare b\u00f6rjar allt tydligare avteckna sig som ett samh\u00e4llsproblem och en str\u00f6m av utredningar, alltifr\u00e5n det problematiska flyktingmottagandet till fr\u00e5gan om invandrare skulle f\u00e5 r\u00f6sta innan de blivit svenska medborgare. (12)<\/p><\/blockquote>\n Idag diskuteras det integration -inte s\u00e5 mycket assimilation- i meningen att f\u00e5 ett arbete f\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig. F\u00f6r att f\u00e5 ett arbete \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att kunna spr\u00e5ket. F\u00f6r att kunna spr\u00e5ket \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00e5 i skolan och d\u00e4r \u00e4r det inte s\u00e4kert att alla klarar sig tillr\u00e4ckligt bra. Det gjorde inte alla p\u00e5 v\u00e5r tid heller men d\u00e5 l\u00f6pte man inte risken att bli helt utanf\u00f6r eller att utvisas. Det fanns alltid en l\u00f6sning i solidaritetens namn. Bostadsfr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 idag ett stort problem medan det f\u00f6r oss bara var att flytta in i en l\u00e4genhet med alla bekv\u00e4mligheter och inom ett allm\u00e4nt bostadsomr\u00e5de bland svenskar.<\/p>\n Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta vad vi idag skulle ha gjort om vi hade befunnit oss i samma situation. Kanske vi inte hade anpassats lika l\u00e4tt. Vi hade s\u00e4kerligen inte haft den tid som vi strategiskt haft under 70- och 80-talet f\u00f6r att omedvetet utveckla strategier f\u00f6r anpassning..<\/p>\n Det \u00e4r uppenbart att det var mycket som underl\u00e4ttade f\u00f6r oss f\u00f6rst och fr\u00e4mst under de f\u00f6rsta \u00e5ren vilka \u00e4r de sv\u00e5raste. Tryggheten, tak \u00f6ver huvud, ekonomisk stabilitet en egen plats att relatera till var huvudingredienser i skapandet av f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett framtida liv i det nya landet och ”trots” det obegripliga spr\u00e5ket.<\/p>\n Vare sig man\u00a0 skyller p\u00e5 konjunkturen, politikerna, flykting- och invandrarpolitiken eller vad det nu st\u00e5r p\u00e5 tur \u00e4r det uppenbart att \u00f6verlevnadsstrategier som invandrade grupper skapar svarar till den politiska och sociala situation som r\u00e5der i landet i fr\u00e5ga. M\u00f6jligheterna varierar fr\u00e5n optimala till obefintliga, fr\u00e5n anpassning och ett nytt liv till l\u00e5sta d\u00f6rrar, g\u00f6mst\u00e4llen och utvisningar.<\/p>\n De strategier som vi som familj kunde anta svarade f\u00f6r en tid av l\u00e4ttnad och f\u00f6r ett inkluderande och v\u00e4nskapligt v\u00e4lkomnande som agerade ink\u00f6rsporten till kulturm\u00f6ten och kulturblandningar. Det obegripliga spr\u00e5ket omvandlades till det vardagliga och mixades glatt med hemspr\u00e5ket till nya och p\u00e5hittiga uttryckss\u00e4tt. Vi v\u00e4xte med uppgiften att vara invandrare och samtidigt nysvenskar tack vare en kombination av varmt mottagande och v\u00e4lvilja. Vi skapade v\u00e5ra egna \u00f6vertygelser f\u00f6r en gemensam grund att st\u00e5 p\u00e5 och efter de givna omst\u00e4ndigheterna.<\/p>\n V\u00e5ra \u00f6vertygelser och moraliska principer \u00e4r sociala konstruktioner som skapas, ifr\u00e5gas\u00e4tts och \u00e5terskapas genom en st\u00e4ndig, \u00f6msesidig bearbetning som f\u00f6rsigg\u00e5r mellan individer och kollektiv. (13)<\/p><\/blockquote>\n I sann Kummins anda skulle vi kunna avsluta genom att \u00e5ter igen citera fr\u00e5n samma artikel att…<\/p>\n Endast om man k\u00e4nner sig respekterad som den man \u00e4r och f\u00f6r vad man har att s\u00e4ga kan man till\u00e4gna sig nya kunskaper och f\u00f6rkovra sig. (14)<\/p><\/blockquote>\n … vare sig i det h\u00e4r samh\u00e4llet eller i vilket annat som helst.<\/p>\n (1) WHO:s databas Health for All (HFA), folkh\u00e4lsorapporten 2005, EpC Sovialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se\/NR\/rdonlyres\/7456A448-9F02-43F3-B776-D9CABCB727A9\/3452\/kapitel4.ppt<\/p>\n (2) Diaspora<\/strong> (grek, ”f\u00f6rskingring” i betydelsen ”kringspriddhet”), ursprungligen syftade p\u00e5 judarnas tv\u00e5ngsbos\u00e4ttning utanf\u00f6r sitt hemland, ”i f\u00f6rskingringen”, f\u00f6rst under den babiloniska f\u00e5ngeskapen och sedan efter den romerska f\u00f6rdrivningen. Men idag anv\u00e4nt ocks\u00e5 f\u00f6r att beteckna m\u00e5nga andra gruppers bos\u00e4ttning utomlands, ofta men inte alltid som resultatet av en ofrivillig migration. Diaspora \u00e4r ocks\u00e5 en beteckning p\u00e5 den grupp som lever i f\u00f6rskingringen. (http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Diaspora)<\/p>\n (3) Politiskt begrepp f\u00f6r att ge en p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6rf\u00f6rdelad grupp m\u00e4nniskor tillg\u00e5ng till olika delar av samh\u00e4llet. Integration betyder att invandrare etablerar sig i det nya samh\u00e4llet, exempelvis p\u00e5 arbetsmarknaden, men antyder inte fullst\u00e4ndig anpassning till majoritetskulturen. (Idem)<\/p>\n (4) Assimilation \u00e4r n\u00e4r nykomlingar i ett samh\u00e4lle anpassar sig till majoritetens kultur, spr\u00e5k, v\u00e4rderingar och ibland religion. Historiskt har de flesta invandrade i USA assimilerats och anammat engelskan och det amerikanska levnadss\u00e4ttet. (Idem)<\/p>\n (5) Karkl-Olof Arnstberg, Sverige och invandringen<\/em>, s. 119, Studentlitteratur 2008.<\/p>\n (6) Idem, s. 122.<\/p>\n (7) Idem, ss. 117-118.<\/p>\n (8) HTTP och HTML utvecklades f\u00f6rst p\u00e5 80-talet.<\/p>\n (9)\u00a0Karkl-Olof Arnstberg, Sverige och invandringen<\/em>, s. 23, Studentlitteratur 2008.<\/p>\n (10) Idem, s. 17.<\/p>\n (11) Idem, s. 122.<\/p>\n (12) Idem, s. 17.<\/p>\n (13) Annick Sj\u00f6gren, Spr\u00e5ket, nykomlingens nyckel till samh\u00e4llet, men ocks\u00e5 en svensk f\u00f6rsvarsmekanism<\/em>, i En ”bra” svenska?, Om spr\u00e5k, kultur och makt<\/em>, s. 30, M\u00e5ngkulturellt Centrum, 1996.<\/p>\n (14) Idem, s. 36.<\/p>\n ____________________________________________<\/p>\n Denna text \u00e4r skriven av mig f\u00f6r n\u00e4stan 10 \u00e5r sedan, den 23:e april 2009. Jag anser att den typ av reflexioner ocks\u00e5 skulle kunna t\u00e4nkas idag. M\u00e4nniskor \u00e4r alltid m\u00e4nniskor och de f\u00f6r\u00e4ndras i takt med samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar och den omgivning som det samh\u00e4llet skapar kring dem. Det t\u00e5l att t\u00e4nkas mer \u00e4n en g\u00e5ng om vi har f\u00f6r ambitioner att f\u00f6r\u00e4ndra till det b\u00e4ttre. V\u00e5r egen historia \u00e4r v\u00e5r b\u00e4sta l\u00e4rare i m\u00e5nga avseenden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Salve k\u00e4ra hj\u00e4rtev\u00e4nner och l\u00e4sare! Kan en \u00e4ldre text fr\u00e5n 2009 ha ett visst m\u00e5tt av aktualitet i dagens samh\u00e4llssituation? Jag l\u00e5ter den fr\u00e5gan vara obesvarad och ber er samtidigt f\u00f6rs\u00f6ka ta fram ett svar. F\u00f6r \u00e4ven om det kan verka vara en retorisk fr\u00e5ga och dessutom som kr\u00e4ver kort svar s\u00e5 \u00e4r det inte … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dFortfarande lika aktuellt idag\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[2,4],"tags":[10,9,11],"class_list":["post-255","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik","category-samhalle","tag-da-och-nu","tag-migration","tag-sveriges-invandrarpolitik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/255","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=255"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/255\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":305,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/255\/revisions\/305"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=255"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=255"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=255"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/p>\nDet var en g\u00e5ng…<\/strong><\/em><\/h5>\n
Barnen i f\u00f6rsta hand<\/strong><\/em><\/h5>\n
Vad \u00e4r vi idag?<\/strong><\/em><\/h5>\n
<\/p>\nDagens samh\u00e4lle<\/strong><\/em><\/h5>\n
Sist men inte minst<\/strong><\/em><\/h5>\n
<\/p>\nReferenser<\/strong><\/em><\/h5>\n