PTB-Belgien, BE-Portugal:<\/strong><\/em><\/p>\n fr\u00e5n marxism-leninismen till socialdemokratisk populism<\/strong><\/em><\/p>\n Borgarklassen har i tiotals \u00e5r f\u00f6rt en samlat offensiv klasskamp mot arbetarklassens r\u00e4ttigheter, vunna r\u00e4ttigheter ifr\u00e5gas\u00e4tts i borgarnas parlament och avskaffas utan offentlig diskussion i osynliga odemokratiska spel.<\/strong><\/em><\/p>\n Processen p\u00e5g\u00e5r i de allra flesta kapitalistiska l\u00e4nder med variationer beroende p\u00e5 kapitalismens utveckling och l\u00e4ndernas traditioner. Men den \u00e4r snarlik \u00f6verallt.<\/strong><\/em><\/p>\n Denna utveckling kastar tillbaks arbetarna som klass till en tid utan sj\u00e4lvklara fackliga och politiska r\u00e4ttigheter, utan sj\u00e4lvklara offentliga r\u00e4ttigheter till sjukv\u00e5rd, utbildning och arbete, utan sj\u00e4lvklar r\u00e4tt till en v\u00e4rdig pension. Situationen f\u00f6r arbetarklassen \u00e4r allvarlig men vi tvingas konstatera att arbetarnas svar uteblir, den reaktion\u00e4ra processen forts\u00e4tter.<\/strong><\/em><\/p>\n F\u00f6rvirringen \u00e4r stor p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll. En del av arbetarnas traditionella fackliga organisationer och politiska partier byter sidan, accepterar den reaktion\u00e4ra processen som naturlig. En del andra av dessa organisationer och partier v\u00e5gar inte ta kampen, blir f\u00f6rlamade.<\/strong><\/em><\/p>\n I denna situation har vi sett dyka upp p\u00e5 v\u00e4nster kanten en del partier med marxist-leninistiska traditioner vilka har \u00e4ndrat sin politik och kl\u00e4tt om sig med nytt program eller \u201dvisioner\u201d, vilka efter framg\u00e5ngsrika valr\u00f6relser f\u00e5tt plats i de parlamentariska f\u00f6rsamlingarna.<\/strong><\/em><\/p>\n Vad har de gjort? \u00c4r det bra eller d\u00e5ligt f\u00f6r arbetarklassen? Hur ska man se p\u00e5 det?<\/strong><\/em><\/p>\n Denna text vill ge insyn i tv\u00e5 av dessa partier,\u00a0PTB, Belgiens arbetarparti (PVDA p\u00e5 flaml\u00e4ndska, Belgiens andra spr\u00e5k) och BE,\u00a0Bloco\u00a0de\u00a0Esquerda, v\u00e4nsterblocket, i Portugal.<\/strong><\/em><\/p>\n PTB<\/strong>\u00a0\u2013 Belgiens arbetarparti.<\/strong><\/p>\n Partiet kommer fr\u00e5n 1960-talets v\u00e4nsterv\u00e5g som maoistiskt parti som tillerk\u00e4nde sig marxism-leninismen. Partiet ledde en del uppm\u00e4rksammade och framg\u00e5ngsrika kamper vilka s\u00e5 sm\u00e5ningom gav en del platser i de lokala parlamentariska f\u00f6rsamlingarna.<\/p>\n PTB blev k\u00e4nd internationellt p\u00e5 1990-talet genom det internationella kommunistiska seminarium, ett av de st\u00f6rsta i v\u00e4rlden som partiet organiserade varje \u00e5r vid 1 maj. I seminariet deltog m\u00e5nga l\u00e4nders partier med en bakgrund i marxism-leninismen. T.ex. Kubas Kommunistiska Parti, Nord Koreas Arbetarparti och KPML(r), Kommunistiska Partiet fr\u00e5n Sverige.<\/p>\n PTB leddes under m\u00e5nga \u00e5r av partiordf\u00f6rande, Ludo Martens, k\u00e4nd f\u00f6r flera b\u00f6cker om marxistisk politik, om Afrikas kamp och historia, men fr\u00e4mst f\u00f6r sin bok \u201dEn annan syn p\u00e5 Stalin\u201d publicerad 1994. Boken var epokg\u00f6rande i den meningen att den tog upp fr\u00e5gan om Stalin och Sovjetunionen p\u00e5 ett faktam\u00e4ssigt korrekt s\u00e4tt som kl\u00e4dde av v\u00e4sts propaganda.<\/p>\n PTB hade ett relativt framg\u00e5ngsrikt liv men utan n\u00e5got genombrott inom arbetarklassen. M\u00e5let och program var arbetarklassens befrielse och socialism. Internationell solidaritet och kampen mot imperialismen var ocks\u00e5 en del av det politiska arbetet. Partiet k\u00e4mpade p\u00e5 allvar f\u00f6r att vara en del i arbetarnas kamp mot kapitalets nyliberala politik och lyckades ta plats i det belgiska samh\u00e4llet som ett revolution\u00e4rt arbetarparti med m\u00e5nga medlemmar och en del st\u00f6d utanf\u00f6r det egna ledet.<\/p>\n Denna relativa framg\u00e5ng var resultatet av partiets kampanjer i flera fr\u00e5gor: f\u00f6r billigare mediciner, f\u00f6r bredare tillg\u00e5ng till sjukv\u00e5rd \u2013 partiet \u00f6ppnade egna sm\u00e5 v\u00e5rdcentraler, \u201dsjukv\u00e5rd f\u00f6r folket\u201d, med egna l\u00e4kare d\u00e4r behandlingar var helt gratis \u2013 f\u00f6r h\u00f6jda pensioner, f\u00f6r h\u00f6jda l\u00f6ner i arbetarleden, f\u00f6r l\u00e4gre priser och avgifter i den kommunala servicen, m.m.<\/p>\n N\u00e5gra \u00e5r in p\u00e5 2000-talet drabbades\u00a0Ludo\u00a0Martens av en mycket allvarlig sjukdom som helt tog bort hans m\u00f6jlighet att delta i det politiska livet. Han l\u00e5g i koma under en l\u00e4ngre tid och dog i juni 2011.\u00a0Ludos\u00a0f\u00f6rsvinnande fr\u00e5n politiken kom att p\u00e5verka partiet p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt.\u00a0Ludo\u00a0Martens hade lett partiet fr\u00e5n att vara en liten grupp av studenter till att ta plats som ett revolution\u00e4rt alternativ i arbetarkampen i samh\u00e4llet.<\/p>\n Vid kongressen i mars 2008, som kallades F\u00f6rnyelsens kongress, fanns Ludo Martens inte l\u00e4ngre. Den nya ledningen bestod av 8 medlemmar fr\u00e5n Centralkommitt\u00e9n fr\u00e4mst den nya partiordf\u00f6randen Peter Mertens, partiets nationella talesman Raoul Hedebouw och David Pestieau, chefredakt\u00f6r f\u00f6r partiets tidning Solidaire. Med den nya ledningen kom en ny politik med ett antal framg\u00e5ngsrika politiska utspel, en del av sensationell karakt\u00e4r. Antalet medlemmar v\u00e4xte och partiets namn b\u00f6rjade regelbundet dyka upp i massmedian. Mest kritik mot partiet men \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n Efter kongressen 2008 b\u00f6rjade den nya ordf\u00f6randen Peter Mertens att ta ett starkt avst\u00e5nd fr\u00e5n vad han kallade tidigare dogmatism och sekterism. Han siktade ist\u00e4llet p\u00e5 framg\u00e5ngar byggda p\u00e5 en politik av reformism, av konkreta l\u00f6sningar p\u00e5 konkreta problem i det kapitalistiska samh\u00e4llet. Ist\u00e4llet f\u00f6r radikal v\u00e4nster ville han att partiet skulle kallas f\u00f6r \u201dden v\u00e4xande v\u00e4nstern\u201d.<\/p>\n Denna nya politik visade sig\u00a0t.ex.\u00a0i inst\u00e4llningen till fackf\u00f6reningarna. Tidigare kritiken mot fackf\u00f6reningarna, att de var en del av etablissemanget och inte f\u00f6rsvarade arbetarna, drogs tillback offentligt av\u00a0Mertens\u00a0och\u00a0PTB\u00a0slutade kritisera de fackliga ledarna.<\/p>\n Ett partis karakt\u00e4r visas ocks\u00e5 i respekt f\u00f6r de d\u00f6da kamraterna. N\u00e4r\u00a0Ludo\u00a0Martens dog 2011 offentliggjorde\u00a0PTB\u00a0hans d\u00f6d i en d\u00f6dsannons med en lista av b\u00f6ckerna f\u00f6rfattade av\u00a0Ludo\u00a0Martens. I denna lista hade man tagit bort En annan syn p\u00e5 Stalin och andra b\u00f6cker om Sovjetunionen trots att det var p\u00e5 uppdrag av\u00a0PTB\u00a0som\u00a0Ludo\u00a0Martens skrev dessa b\u00f6cker. Att ta ifr\u00e5n en person dess verk efter dennes d\u00f6d, f\u00f6rkastligt!<\/p>\n Vid denna tid bes\u00f6kte en god v\u00e4n till mig PTB:s kontor i Bryssel d\u00e5 han k\u00e4nde till flera ledande kamrater d\u00e4r. Han s\u00e5g att man hade plockat bort Stalins portr\u00e4tt som funnits p\u00e5 kontoret fr\u00e5n partiets start. Han fr\u00e5gade varf\u00f6r. Svaret blev att han inte hade med det att g\u00f6ra. K\u00e4nsligt att diskutera PTB:s marsch till h\u00f6gern.<\/p>\n Trots PTB:s avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n sin historia och tidigare politik, anklagades \u00e4nd\u00e5 PTB i massmedian f\u00f6r att vara marxist-leninist, f\u00f6r att vara ett parti som ville ha en socialistisk stat utan privat egendom. PTBs nya ordf\u00f6rande Peter Mertens svarade klart och tydligt i pressen att PTB tog avst\u00e5nd fr\u00e5n tidigare \u201dhistorisk absurditet\u201d och garanterade att partiet inte l\u00e4ngre hade med marxism-leninismen att g\u00f6ra och att PTB inte ville ha ett samh\u00e4llssystem utan privat\u00e4gande.<\/p>\n Enligt Mertens var nu PTB ett modernt marxistiskt parti som Socialistiska Partiet i Holland eller Die Linke i Tyskland. Som bevis f\u00f6r det visade han att partiet avs\u00e5g att ha ett gott samarbete med de etablerade fackf\u00f6reningarna.<\/p>\n PTB\u00a0\u00f6kade sin reformistiska agitation f\u00f6r konkreta l\u00f6sningar p\u00e5 konkreta problem p\u00e5 ett mycket offensivt s\u00e4tt och fick m\u00f6jlighet att bredda ut sig i den borgerliga massmedian. Den nya politiken av anpassning till kapitalismen gav valframg\u00e5ngar. Samtidigt f\u00f6rsvann budskapet om kampen f\u00f6r ett socialistiskt samh\u00e4lle helt.<\/p>\n PTB\u00a0anpassade sig till den politiska niv\u00e5n av landets etablissemang, en niv\u00e5 vilken egentligen \u00e4r vad medelklassen best\u00e4mmer genom en total dominans i massmedian, skolor och universiteten. N\u00e5gra m\u00e5ls\u00e4ttningar om att diskutera ett annat samh\u00e4llssystem hade inte l\u00e4ngre\u00a0PTB.<\/p>\n Vid valet 2012 fick PTB f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen ett genombrott i flera st\u00e4der. 2010:s relativa sm\u00e5 framsteg i valen till det federala parlamentet f\u00f6ljdes av ett genombrott i de kommunala, l\u00e4ns- och regionala valen 2012. PTB fick d\u00e5 totalt 52 platser i dessa f\u00f6rsamlingar. Den reformistiska politiken av konkreta l\u00f6sningar p\u00e5 konkreta problem utan m\u00e5ls\u00e4ttning eller diskussion om samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6rst\u00e4rktes \u00e4n mera efter det.<\/p>\n Trenden till en \u00f6kning av st\u00f6det f\u00f6r den \u201dnya\u201d PTB h\u00f6ll och st\u00e4rktes. Avg\u00f6rande kom i valen 2014. PTB fick d\u00e5 2 deputerade i det Federala parlamentets representanthus (3,72%, 250.000 r\u00f6ster), 4 deputerade i Bryssels parlament (3,86%, 15.780 r\u00f6ster) och 2 deputerade i Valloniens parlament (5,75%, 117.500 r\u00f6ster).<\/p>\n Partiets nationella talesman Raoul Hedebouw var en av de som valdes in till det Federala parlamentets representanthus. Raoul Hedebouw deklarerade officiellt fr\u00e5n talarstolen att PTB inte l\u00e4ngre hade n\u00e5got att g\u00f6ra med marxism-leninismen, att de som i parlamentet anklagade PTB f\u00f6r att vara marxist-leninister \u00e4r okunniga eller rent ljuger om PTB.<\/p>\n I \u00f6vrigt \u00e4r Raoul Hedebouws framtr\u00e4danden i parlamentet riktiga show av agitation f\u00f6r reformism, f\u00f6r konkreta l\u00f6sningar p\u00e5 konkreta problem. Hedebouws har en mycket offensiv stil n\u00e4r han kastar sig \u00f6ver \u00f6vriga partier och kritiserar deras politik. Men Hedebouw \u00e4r som \u00f6vriga \u201dnya\u201d PTB:are. Om varf\u00f6r det \u00e4r sjukt i dagens samh\u00e4lle, om framtidens samh\u00e4lle, om behovet av socialismen finns inget att s\u00e4ga, det \u00e4r slutpratat. Bara om kompromisser av \u201dkonkreta l\u00f6sningar p\u00e5 konkreta problem\u201d \u00e4r PTB intresserat av att prata. Det \u00e4r ett arbete f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra en kapitalism som inte g\u00e5r att f\u00f6rb\u00e4ttra.<\/p>\n I\u00a0PTB:s\u00a0nya partiprogram finns inte ett ord om socialism. Det n\u00e4rmaste dit man kommer \u00e4r parollen \u201dFramtiden \u00e4r social, f\u00f6r ett samh\u00e4lle mera socialt\u201d. Marxism-leninismen och socialismen \u00e4r en avslutad tid f\u00f6r\u00a0PTB. S\u00e5 m\u00e5ste det bli efter tio \u00e5r med en politik som inte har med marxismen att g\u00f6ra.<\/p>\n PTB\u00a0har under dessa \u00e5r vuxit med tusentals nya medlemmar och anh\u00e4ngare fostrade av\u00a0PTB:s\u00a0nya politik d\u00e4r socialismen \u00e4r borttagen. Det nya\u00a0PTB\u00a0best\u00e5r idag till st\u00f6rsta delen av medlemmar som \u00e4r okunniga i marxism-leninismen och inte ser kampen f\u00f6r ett nytt samh\u00e4llsystem som \u00e4ndam\u00e5let f\u00f6r partiet. Reformism av kapitalismen \u00e4r m\u00e5let.\u00a0PTB\u00a0har definitivt g\u00e5tt f\u00f6rlorat f\u00f6r kampen f\u00f6r ett socialistiskt samh\u00e4lle.<\/p>\n BE,\u00a0Bloco\u00a0de\u00a0Esquerda, v\u00e4nsterblocket, Portugal.<\/strong><\/p>\n BE bildades 1999 av tv\u00e5 partier, UDP,\u00a0Uni\u00e3o\u00a0Democr\u00e1tica\u00a0Popular, med en bakgrund i den marxist-leninistiska r\u00f6relsen och\u00a0PSR, Partido\u00a0Socialista\u00a0Revolucion\u00e1rio, med bakgrund i den trotskistiska r\u00f6relsen 4:e internationalen. Dessa tv\u00e5 partier hade i sin tur bildats av partier sprungna ur partier eller organisationer som fanns och k\u00e4mpade under fascismen eller som bildades alldeles efter fascismens fall 1974.<\/p>\n F\u00f6r oss marxist-leninister \u00e4r det intressant att k\u00e4nna till UDP:s utveckling och \u00f6verg\u00e5ngen i BE. UDP bildades knappt \u00e5tta m\u00e5nader efter fascismens fall, i december 1974, av tre kommunistiska partier till v\u00e4nster om den \u00e4ldre kommunistpartiet PCP, Partido Comunista Portugu\u00eas. Dessa tre partier var deklarerade marxist-leninister vilka hade funnits och k\u00e4mpat mot den fascistiska diktaturen i Portugal. UDP bildades som en bred r\u00f6relse, en front till dessa tre partier f\u00f6r ett gemensamt agerande, underf\u00f6rst\u00e5tt med en marxistisk-leninistisk analys och praktik. Kampen f\u00f6r ett socialistiskt samh\u00e4lle var partiets huvudinriktning.<\/p>\n UDP hade vissa framg\u00e5ngar i den utomparlamentariska kampen, \u00e4ven inom arbetarklassen men r\u00f6relsen kom ganska snart att inrikta sig p\u00e5 kampen om platser i de parlamentariska f\u00f6rsamlingarna. De ledande i UDP ans\u00e5g att utan platser i parlamentet, ingen plats i massmedian och d\u00e5 ingen m\u00f6jlighet att v\u00e4xa. S\u00e5 var den r\u00e5dande tanken. Vidare ans\u00e5g man att kampen f\u00f6r socialismen kr\u00e4vde ett stort parti vilket inte var m\u00f6jligt utan framtr\u00e4dande i tidningarna, radio och Tv. Kampen om platser i parlamentet blev partiets fr\u00e4msta m\u00e5ls\u00e4ttning.<\/p>\n UDP:s m\u00e5nga aktiviteter och kamp fick ibland stort st\u00f6d bland arbetarbefolkningen. Detta medf\u00f6rde att partierna bakom UDP b\u00f6rjade l\u00f6sa upp sig och dess medlemmar att ist\u00e4llet enbart ta plats i UDP:s politiska liv. UDP var \u00e4nd\u00e5 en m-l front, ans\u00e5g man. Det skulle annars bli ett slags dubbelarbete.<\/p>\n De praktiska framg\u00e5ngarna gav ideologisk avslappning. Fr\u00e5gan om marxismen och dess klassiker tonades ner, UDP var ju ett frontparti med uppgift att mobilisera till bred kamp, inte till att ta upp fr\u00e5gan om kommunismen och socialismen, det var tanken. Den f\u00f6rsta som f\u00f6rsvann var Stalin, det brukar vara s\u00e5 i s\u00e5dana sammanhang. De andra klassiker f\u00f6rsvann snart efter, i en str\u00e4van att befria r\u00f6relsen fr\u00e5n ideologiska diskussioner som kunde st\u00e5 iv\u00e4g f\u00f6r praktiska framg\u00e5ngar.<\/p>\n I bakgrunden fanns alltid ett givet \u00e4ndam\u00e5l: kampen om platser i parlamentet. Fr\u00e5n 1975 till 1980 fick UDP en plats i det nationella parlamentet och ett antal platser i de lokala och regionala f\u00f6rsamlingarna. Efter 1982 sj\u00f6nk antalet r\u00f6ster. F\u00f6r att motta detta inf\u00f6r parlamentsvalet 1983 gick UDP i allians med trotskisterna i PSR men valalliansen fick ingen parlamentsplats. S\u00e5 fortsatt det, partiet fick ingen plats i parlamentet \u00e4nda till 1991 n\u00e4r en \u00f6verenskommelse med kommunistpartiet PCP gav UDP en parlamentsledamot till 1995. Efter 1995 var UDP \u00e5ter utan parlamentsplats. Nedg\u00e5ngen var den samma n\u00e4r det g\u00e4ller kommunal- l\u00e4ns- och regionvalen. S\u00f6kning efter en best\u00e5ende l\u00f6sning p\u00e5 fr\u00e5ga om platser i parlamentet blev ett m\u00e5ste.<\/p>\n L\u00f6sningen kom med ett initiativ 1998 fr\u00e5n en journalist i den borgerliga tidningen\u00a0Publico\u00a0och den d\u00e5varande UDP:s ledare Luis\u00a0Fazenda.\u00a0Fazenda\u00a0tog d\u00e5 kontakt med en del sm\u00e5 partier och partil\u00f6sa personligheter p\u00e5 v\u00e4nsterkanten, men fr\u00e4mst med den\u00a0trotskistska\u00a0PSR:s\u00a0partiledare Francisco\u00a0Lou\u00e7\u00e3. F\u00f6rslaget var ett gemensamt agerande genom at bilda ett nytt politiskt parti,\u00a0Bloco\u00a0de\u00a0Esquerda. BE skulle presenteras som det nya alternativet till v\u00e4nster i den portugisiska politiken och ta kampen om platser i parlamentet i parlamentsvalet i september 1999.<\/p>\n Femton \u00e5r efter det stolta bildandet av UDP som en revolution\u00e4r front f\u00f6r socialismen med en marxistisk-leninistisk bakgrund hade det mesta i budskapet \u00e4ndrats eller fallit bort. Nu g\u00e4llde det platser i parlamentet kostade vad det kostade ville. V\u00e4nsterblocket BE bildades under satsen \u201dsocialism i frihet\u201d! Och f\u00f6r att g\u00f6ra klart vad man menade la man till \u201dkritik mot det sovjetiska experimentet och realsocialismen\u201d. Organisationsprincipen i BE blev det trotskistiska \u201dtendensfrihet\u201d. UDP:s stolta symbol, ett kugghjul och en hacka med en gul stj\u00e4rna i en r\u00f6d bakgrund fick l\u00e4mna plats till en \u201dhumaniserad\u201d stj\u00e4rna. Anpassningen till trotskisternas medelklasspolitik var total. Det trotskistiska partiet PSR med sina borgerliga uppfattningar satt ordentliga sp\u00e5r i BE redan fr\u00e5n starten. Detta trots att PSR representerade knappt 30% av BE:s medlemmar. UDP och Luis Fazenda gick med p\u00e5 det mesta, allt f\u00f6r platser i parlamentet. De s\u00e5lde det revolution\u00e4ra t\u00e4nkandet, opportunism leder oundvikligen till reformism.<\/p>\n BE:s huvudbudskap i valkampanjen till parlamentsvalet 1999 var kampen mot globaliseringen. Enligt BE var globaliseringen ett tillst\u00e5nd i kapitalismens tidsepok som gjorde att samh\u00e4llet inte garanterade ett minimum av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Barbariet h\u00f6ll p\u00e5 att vinna \u00f6ver civilisationen. BE f\u00f6rsvarade ett projekt som partiet kallade demokrati till socialismen, en civilisations projekt av en modern v\u00e4nster. Medelklassnacket \u00e4r till f\u00f6r att g\u00f6mma att partiet BE \u00e4r ett reformistiskt parti som gjorde rent hus med alla tidigare revolution\u00e4ra ambitioner i UDP.<\/p>\n Valr\u00f6relsen var lyckad, m\u00e5nga som \u00f6nskade sig ett v\u00e4nsteralternativ till PCP r\u00f6stade p\u00e5 v\u00e4nsterblocket BE. Vid parlamentsvalet 10 oktober 1999 fick BE\u00a0132.333\u00a0r\u00f6ster eller 2,44%, och 2 platser i parlamentet. Dessa platser gick till UDP:s Luis\u00a0Fazenda\u00a0och\u00a0PSR:s\u00a0Francisco\u00a0Lou\u00e7\u00e3. Givetvis.<\/p>\n Efter 1999 har BE g\u00e5tt en del upp och ner. I mars 2002, 3 parlamentsplatser, i februari 2005 8 platser, i september 2009 16 platser, juni 2011 8 platser. De senaste \u00e5ren har partiet \u00e5ter \u00f6kat sitt st\u00f6d. I det senaste parlamentsvalet 4 oktober 2015 fick BE 550.945 r\u00f6ster eller 10,19%, vilket gav 19 parlamentsledam\u00f6ter, det st\u00f6rsta antal hittills (kommunistpartiet PCP i allians med PEV-De gr\u00f6na fick 2015 445.901 r\u00f6ster eller 8,25% vilket gav 15 respektive 2 platser i parlamentet).<\/p>\n BE:s budskap har \u00e4ndrats och anpassats med tiden. Medelklassens identitetspolitik \u00e4r ledstj\u00e4rnan. Idag \u00e4r BE ett parti \u201dengagerat i det kompromissl\u00f6sa f\u00f6rsvaret av frihet och s\u00f6kandet efter alternativ till kapitalismen i en ekologiskt h\u00e5llbar v\u00e4rld\u201d, ett parti som \u201dbek\u00e4mpar diskriminering p\u00e5 grund av etnisk tillh\u00f6righet, k\u00f6n, sexuell l\u00e4ggning, \u00e5lder, religion, \u00e5sikt, social klass eller baserat p\u00e5 f\u00f6rekomst av funktionell m\u00e5ngfald\u201d. BE:s symbol \u00e4r en \u201dhumaniserad stj\u00e4rna\u201d (en stj\u00e4rna med ett huvud) av r\u00f6d f\u00e4rg vars f\u00e4rg kan \u00e4ndras f\u00f6r att kunna anpassas till de ideologier som finns i v\u00e4nsterblocket BE.<\/p>\n Om socialismen skriver BE att det ser den som \u201dett uttryck f\u00f6r en emancipatorisk kamp f\u00f6r m\u00e4nskligheten mot exploatering och f\u00f6rtryck\u201d. Det \u00e4r det enda som finns om socialism. BE \u00e4r idag ett reformistiskt socialdemokratiskt parti utan n\u00e5gra ambitioner till samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6r att skilja sig fr\u00e5n den traditionella socialdemokratin anv\u00e4nder sig BE av ett v\u00e4nsterpopulistiskt framtr\u00e4dande d\u00e4r stora agitatoriska ord bara leder till kompromisser och reformism.<\/p>\n Ett av BE:s internationella utspel var en gemensam deklaration 12 april 2018 i Lissabon tillsammans med\u00a0Podemos<\/em>\u00a0i Spanien och den franska La\u00a0France\u00a0insoumise<\/em>, undertecknad av dess respektive ledare, Catarina Martins, Pablo Iglesias och Jean-Luc M\u00e9lenchon (presidentkandidat i senaste presidentvalet i Frankrike). \u00c4ndam\u00e5let sas vara en ny politisk r\u00f6relse mot eliten i Bryssel. M\u00f6tet kan ses som ett nytt utspel f\u00f6r att dra till sig massmedial uppm\u00e4rksamhet vilket alla dessa tre \u00e4r i s\u00e5 stort behov av om det ska forts\u00e4tta att g\u00e5 bra med parlamentsplatser. Det senaste av BE i internationella fr\u00e5gor \u00e4r ett totalt avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n Chavismo och president Maduro i Venezuela och st\u00f6d till den USA styrda oppositionen.<\/p>\n I \u00f6vrigt kan vi konstatera att det var fel av de marxist-leninistiska partierna som fanns i Portugal att l\u00e4mna \u00f6ver organisationen och politiken till UDP. Den opportunism som tog \u00f6ver i UDP slog s\u00f6nder den marxist-leninistiska r\u00f6relsen och den teoretiska och praktiska kunskap som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r ett parti som vill omvandla samh\u00e4llet, st\u00f6rta kapitalismen och bygga upp ett arbetarstyrt samh\u00e4lle, socialismen.<\/p>\n Avslutning<\/strong><\/p>\n Exempel\u00a0PTB\u00a0och BE \u00e4r en varning f\u00f6r alla revolution\u00e4rer som letar efter ett s\u00e4tt att f\u00e5 kontakt med stora arbetargrupper och f\u00e5 dessa att engagera sig i en politik som representerar sina intressen, en revolution\u00e4r politik f\u00f6r ett socialistiskt samh\u00e4lle.<\/p>\n PTB<\/strong>\u00a0och UDP gick fr\u00e5n att vara marxist-leninister och revolution\u00e4ra till att bli socialdemokratiska populister!<\/strong><\/p>\n PTB:s och BE:s urartning \u00e4r sl\u00e5ende men de \u00e4r inte ensamma i Europa och v\u00e4rlden. Att g\u00f6ra avkall p\u00e5 att vara revolution\u00e4r, att anpassa sig till det som \u00e4r till\u00e5tet, till det som medelklassen till\u00e5ter, att g\u00f6ra sig av med historia och symboler, objekten f\u00f6r borgarnas hat, r\u00f6jer inte en motorv\u00e4g fram\u00e5t. Det kan lika bra vara ett sidosp\u00e5r rakt i en stup.\u00a0\u00a0Att s\u00f6ka sensationella l\u00f6sningar i det borgerliga samh\u00e4llet som snabbt ska l\u00f6sa alla knut \u00e4r h\u00f6gst riskabelt, stor risk finns att v\u00e4gen leder dit d\u00e4r vi inte vill vara, att vi blir det vi inte vill bli.<\/p>\n V\u00e5r fr\u00e4msta uppgift som kommunister \u00e4r att agitera f\u00f6r klasskamp och organisering, att propagera f\u00f6r socialismen, att vinna \u201darbetarnas hj\u00e4rna\u201d till den revolution\u00e4ra uppfattningen om samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n Den revolution\u00e4ra r\u00f6relsen f\u00f6r socialismen och arbetarmakten m\u00e5ste g\u00e5 hand i hand med klasskampens utveckling och dra med sig arbetarklassen i kampen, i f\u00f6rsvarskampen mot kapitalets offensiv mot arbetarna eller den offensiva kampen mot kapitalet.\u00a0\u00a0Det \u00e4r det leninistiska partiets roll i klasskampen, det som vi vill vara, det som vi har arbetat f\u00f6r, det som vi arbetar f\u00f6r.<\/p>\n __________________________________________<\/p>\n Visst har vi exempel i Sverige ocks\u00e5! Begrunda detta och lista ut vilka partier i Sverige idag kan s\u00e4gas vara marxist-leninistiska och revolution\u00e4ra.<\/p>\n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Salve k\u00e4ra l\u00e4sare och hj\u00e4rtev\u00e4nner! L\u00e4s och begrunda denna text av Mario Sousa PTB-Belgien, BE-Portugal: fr\u00e5n marxism-leninismen till socialdemokratisk populism Borgarklassen har i tiotals \u00e5r f\u00f6rt en samlat offensiv klasskamp mot arbetarklassens r\u00e4ttigheter, vunna r\u00e4ttigheter ifr\u00e5gas\u00e4tts i borgarnas parlament och avskaffas utan offentlig diskussion i osynliga odemokratiska spel. Processen p\u00e5g\u00e5r i de allra flesta kapitalistiska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dFr\u00e5n marxism-leninismen till socialdemokratisk populism\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[2,4],"tags":[34,31,30,33,32],"class_list":["post-368","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-politik","category-samhalle","tag-be","tag-kommunism","tag-marxist-leninismen","tag-ptb","tag-reformismen"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/368","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=368"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/368\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":372,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/368\/revisions\/372"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=368"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=368"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=368"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.gabard.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/PTB.jpg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.gabard.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/logo.jpg\"){kind=logo}
<\/p>\n