![\"\"](\"https:\/\/svensk-kubanska.se\/wp-content\/uploads\/2020\/03\/Inerferon_alfa-2B-678x381.jpg\" "\\"Inerferon_alfa-2B\\"")
\u00c4ven om de stora medierna tiger om Kubas omfattande arbete mot coronaviruset s\u00e5 har det skrivits en hel del om saken. H\u00e4r ges en bakgrund och f\u00f6rklaring till Kubas position p\u00e5 omr\u00e5det av Helen Yaffe fr\u00e5n universitetet i Glasgow.<\/em><\/strong><\/p>\n COVID-19 tr\u00e4ngde fram i den kinesiska staden Wuhan i slutet p\u00e5 december 2019. I januari hade det sk\u00f6ljt \u00f6ver Hubeiprovinsen som en tidvattenv\u00e5g, svepte \u00f6ver resten av Kina och drog \u00f6ver havet till andra l\u00e4nder. Den kinesiska staten agerade f\u00f6r att bek\u00e4mpa spridningen och ta hand om de infekterade. Bland de 30 mediciner som den Kinesiska Nationella H\u00e4lsokommissionen valde ut f\u00f6r att bek\u00e4mpa viruset fanns en kubansk anti-viral medicin, Interferon Alpha 2b. Medicinen har tillverkats i Kina sedan 2003 vid f\u00f6retaget ChangHeber, ett kubanskt-kinesiskt joint venture.<\/p>\n Det kubanska Interferon Alpha 2b har visat sig vara effektivt mot virus liknande COVID-19. Den kubanske biotechspecialisten Dr Luis Herrera Martinez f\u00f6rklarar: \u201ddess anv\u00e4ndning f\u00f6rhindrar f\u00f6rv\u00e4rrande och komplikationer som i f\u00f6rl\u00e4ngning kan leda till d\u00f6dsfall.\u201d Kuba utvecklade och anv\u00e4nde interferon f\u00f6rst f\u00f6r att m\u00f6ta ett d\u00f6dligt utbrott av denguevirus 1981. Erfarenheterna ledde till utvecklingen av \u00f6ns nu v\u00e4rldsledande biotechindustri.<\/p>\n V\u00e4rldens f\u00f6rsta bioteknologi f\u00f6retag, Genetech, grundades i San Francisco 1976. Det f\u00f6ljdes av AMGen i Los Angelses 1980. Ett \u00e5r senare startade det professionella interdisciplin\u00e4ra forumet Biological Front utveckling av industrin i Kuba. Medan de flesta utvecklingsl\u00e4nder hade liten tillg\u00e5ng till de nya teknologierna, expanderade den kubanska bioteknologin och antog en \u00f6kande strategisk roll s\u00e5v\u00e4l inom allm\u00e4n h\u00e4lsov\u00e5rd som i de nationella ekonomiska utvecklingsplanerna. Det gjorde Kuba trots att USA:s blockad saboterar tillg\u00e5ng till teknologi, utrustning, material och finansiering. Ja, till och med kunskapsutbyte.<\/p>\n P\u00e5drivet av krav fr\u00e5n h\u00e4lsosektorn har den medicinska forskningen karakt\u00e4riserats av snabbhet fr\u00e5n forskning och innovation till f\u00f6rs\u00f6k och till\u00e4mpning. Det visas av utvecklingen av det kubanska interferonet.<\/p>\n Interferon \u00e4r \u201dsignal\u201d-proteiner som produceras och frig\u00f6rs av celler som svar p\u00e5 infektioner som v\u00e4cker n\u00e4rliggande celler att \u00f6ka sitt anti-viralf\u00f6rsvar. De identifierades f\u00f6rst 1957 av Jean Lindenmann och Aleck Isaacs i London. En amerikansk forskare i Paris, Ion Gresser, visade att interferon stimulerar lymfocyter som attackerar tum\u00f6rer i m\u00f6ss. P\u00e5 1970-talet tog onkologen Randolp Clark Lee upp forskningen i USA.<\/p>\n Dr Lee utnyttjade de f\u00f6rb\u00e4ttrade relationerna med Kuba under president Carter och bes\u00f6kte \u00f6n. D\u00e4r tr\u00e4ffade han Fidel Castro och \u00f6vertygade denne om att interferon var en mirakelmedicin. Kort d\u00e4refter tillbringade en kubansk l\u00e4kare och hematologist en tid i Lees laboratorium och \u00e5terv\u00e4nde med de senaste forskningsresultaten. 1981 tillbringade sex kubaner tolv dagar i Finland med den finske l\u00e4karen Kari Cantell som p\u00e5 1970-talet hade isolerat interferon fr\u00e5n m\u00e4nskliga celler. Ist\u00e4llet f\u00f6r att ta patent p\u00e5 processen s\u00e5 delade han den. Kubanerna l\u00e4rde sig att tillverka stora kvantiteter interferon.<\/p>\n Inom 45 dagar efter att ha kommit tillbaka till Kuba hade de tillverkat den f\u00f6rsta laddningen av kubanskt interferon. Dess kvalitet bekr\u00e4ftades av Cantells laboratorium i Finland. Precis i r\u00e4tt tid, visade det sig. N\u00e5gra veckor senare drabbades Kuba av epidemisk dengue, en sjukdom som \u00f6verf\u00f6rs av mygg. Det var f\u00f6rsta g\u00e5ngen som denna speciellt aggressiva form av sjukdomen n\u00e5gonsin upptr\u00e4tt i Syd- och Nordamerika. Den kan orsaka livshotande dengue hemorrhagicfeber. Epidemin drabbade 340\u00a0000 kubaner och 11\u00a0000 nya fall om dagen diagnostiserades vid dess kulmen. 180 personer dog, varav 101 barn. Kubanerna misst\u00e4nkte CIA f\u00f6r att ha f\u00f6rt in viruset. USA nekade. Men en senare kubansk unders\u00f6kning s\u00e4ger sig ha bevis f\u00f6r att epidemin f\u00f6rdes in fr\u00e5n USA.<\/p>\n Kubas h\u00e4lsov\u00e5rdsminister gav tillst\u00e5nd till anv\u00e4ndning av kubanskt interferon f\u00f6r att hejda dengueutbrottet. Det gjordes snabbt och d\u00f6dligheten gick ner. I en \u00e5terblick skrev de kubanska medicinska vetenskapsm\u00e4nnen Caballero Torres och Lopez Matilla: \u201ddet var den mest omfattande f\u00f6rebyggande- och terapeutiska insatsen med interferon som gjorts i v\u00e4rlden. Kuba b\u00f6rjade arrangera regelbundna konferenser som snabbt drog till sig internationell uppm\u00e4rksamhet.\u201d Det f\u00f6rsta internationella symposiet 1983 var prestigefyllt: Cantell stod f\u00f6r huvudanf\u00f6randet och Clark deltog tillsammans med Albert Bruce Sabin, den polsk-amerikanske vetenskapsmannen som utvecklat det orala poliovaccinet.<\/p>\n F\u00f6rvissade om den strategiska vikten av innovativ medicinsk vetenskap satte den kubanska regeringen upp den Biologiska Fronten 1981 f\u00f6r att forskning och utveckling p\u00e5 omr\u00e5det. Kubanska vetenskapsm\u00e4n \u00e5kte utomlands f\u00f6r att studera, m\u00e5nga av dem till l\u00e4nder i v\u00e4st. Deras forskning blev allt mer innovativ n\u00e4r de experimenterade med att klona interferon. N\u00e4r Cantell \u00e5terv\u00e4nde till Kuba 1986 hade kubanerna utvecklat det rekombinerade humaninterferonet Interferon Alfa 2b, som hj\u00e4lpt tusentals kubaner sedan dess.<\/p>\n Med stora statliga investeringar \u00f6ppnade Kuba m\u00f6nsteranl\u00e4ggningen Center for Genetic Engineering and Biotechnology (CIGB) 1986. Vid det laget var Kuba inne i en annan h\u00e4lsokris, ett allvarligt utbrott av meningitis B (hj\u00e4rnhinneinflammation) som ytterligare sporrade Kubas bioteknologiska sektor.<\/p>\n 1976 drabbades Kuba av meningitis B och C utbrott. Sedan 1916 hade endast n\u00e5gra f\u00e5 isolerade fall f\u00f6rekommit p\u00e5 \u00f6n. Det fanns vaccin mot meningitis A och C men inte f\u00f6r B. De kubanska h\u00e4lsomyndigheterna lyckades s\u00e4kra vaccin fr\u00e5n ett franskt f\u00f6retag f\u00f6r att immunisera befolkningen mot meningitis C. Men under de f\u00f6ljande \u00e5ren b\u00f6rjade fallen av meningitis B att \u00f6ka. Ett team av specialister fr\u00e5n olika forskningscentra sattes upp. De leddes av en kvinnlig biokemist, Concepcion Campa, och arbetade intensivt med att hitta ett vaccin.<\/p>\n 1984 hade miningitis B blivit det st\u00f6rsta h\u00e4lsoproblemet i Kuba. Efter sex \u00e5rs intensivt arbete kunde Campas team tillverka v\u00e4rldens f\u00f6rsta framg\u00e5ngsrika meningitis B vaccin 1988. En i Campas team, Dr Gustavo Sierre, minns deras gl\u00e4dje: \u201ddetta var \u00f6gonblicket n\u00e4r vi kunde s\u00e4ga att det fungerar, och att det fungerar under de sv\u00e5raste f\u00f6rh\u00e5llandena, under pressen av en epidemi och bland m\u00e4nniskor i de mest utsatt \u00e5ldrarna.\u201d Under 1989 och 1990 vaccinerades tre miljoner kubaner, de som l\u00f6pte st\u00f6rst risk. D\u00e4refter vaccinerades 250\u00a0000 ungdomar med VA-MENGOC-BC-vaccin, en kombination av meningitis B och C vaccin. Den visade 95 procents effektivitet \u00f6verlag och 97 procents effektivitet bland h\u00f6grisk\u00e5ldern barn tre m\u00e5nader till sex \u00e5r.<\/p>\n Kubas meningitis B vaccin fick FN:s guldmedalj f\u00f6r global uppfinning. Detta var Kubas meningitis mirakel.<\/p>\n \u201dJag brukar s\u00e4ga till kollegor att man kan arbeta i trettio \u00e5r, fjorton timmar om dagen bara f\u00f6r att kunna njuta av det diagrammet i tio minuter\u201d, s\u00e4ger Agustin Lage till mig, chef f\u00f6r Center for Molecular Immunology (CIM), och refererar till en illustration av \u00f6kningen och sedan minskningen av meningitis B i Kuba. \u201dDet \u00e4r f\u00f6r detta vi startat bioteknologi. Men sedan \u00f6ppnade sig m\u00f6jligheten att utveckla en exportindustri och idag exporterar vi kubansk bioteknologi till femtio l\u00e4nder.\u201d<\/p>\n Sedan den f\u00f6rsta till\u00e4mpningen f\u00f6r att bek\u00e4mpa dengue har Kubas interferon visat sin effektivitet och s\u00e4kerhet i behandling av virala sjukdomar, inklusive Hepatitis B och C, b\u00e4ltros, HIV-AIDS och dengue. D\u00e5 det st\u00f6r viral \u00f6kning inne i cellerna har det ocks\u00e5 anv\u00e4nts i behandling av olika typer av carcinom (cancer). Tiden f\u00e5r utvisa om Interferon Alfa 2b visar sig vara mirakelmedicinen n\u00e4r det g\u00e4ller COVID-19.<\/p>\n [19 mars skriver Cubadebate att kubanska vetenskapsm\u00e4n arbetar med att ta fram ett vaccin mot COVID-19. Det \u00e4r Centro de Ingenier\u00eda Gen\u00e9tica y Biotecnolog\u00eda (Cigb) de Cuba som redan har tagit fram ett vaccin som man nu arbetar med i den metodologiska- och utformningsfasen av vaccinet].<\/em><\/p>\n Helen Yaffe, Yale University Press 200312<\/em><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Salve f\u00f6ljare och hj\u00e4rtel\u00e4sare!Jag vill h\u00e4rmed dela med mig av en text som t\u00e5l att upprepas d\u00e5 det inte l\u00e4r komma med i de officiella informationskanalerna. L\u00e4s och begrunda. Sant och falskt omKuba och coronaviruset Upplagt i Aktuellt om Kuba p\u00e5 Svensk-kubanska f\u00f6reningen webbsida \u00c4r det kubanska Interferon alfa 2B en mirakelmedicin? \u00c4ven om de … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dOm det aktuella coronaviruset\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_oct_exclude_from_cache":false,"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[7,4],"tags":[61,62],"class_list":["post-464","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-andra-platser","category-samhalle","tag-covid-19","tag-interferon-alfa-2b"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/464","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=464"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/464\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":467,"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/464\/revisions\/467"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=464"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=464"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gabard.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=464"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}